Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kärleksdrycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 SKYMNINGSPRAT.
Hvart hade emellertid det oskyldiga offret for
lilla Minas vrede tagit vägen ?
Baron Nils, som tvst och tankfull låtit kläda sig,
J t/ O ’
var redan färdig. Den vackra ljusbruna färgen på
hans hår var dold under pudrets snötäcke, hans fina
hvita händer voro nästan gömda under de dyrbara
manschetterna, hvarunder juvelerna på hans fingrar
blixtrade dubbelt mera lysande; från fickorna i hans
broderade sidenväst hängde tvenne kedjor med ber-
locker, visande den – som vi nu tycka - löjliga lyxen
af tvenne ur; hans välformade ben voro beklädda med
ljust röda eller köttfärgade silkesstrumpor och roset-
terna på hans högklackade skor voro fasta med ovala
juvelspännen.
Med ett ord, han var klädd i denna sa pittoreska
drägt, som vi ännu se på våra förfäders porträtter
och som våra mödrars mormödrar sa många gånger
med förkärlek beskrifvit for sina barn.
Johan räckte honom den lilla trekantiga hatten,
som aldrig var ämnad att sättas på hufvudet, utan
buren under armen eller i handen, spelade för herrarne
nästan samma rol som damernas solfjädrar - och
skulle just hänga öfver hans axlar en vid och rymlig
pels, då Nils hastigt slog sig för pannan och utropade:
"Ah, min Gud! Att jag icke tänkt på detta förr!"
Den hederlige kammar tjenar en var på senare tiden
allt för van vid sin herres sällsamma distraktioner för
att fasta särdeles vigt dervid, och först då Nils häftigt
kastade hatten och pelsen ifrån sig och satte sig ned
i soffan, syntes han villrådig och bekymrad.
"Johan! Jag skall återfinna henne . . . Jag skall
få veta hvar hon finns ... i hvilken vrå af verlden
hon andas . . . och ingenting skall sedan kunna hindra
mig att skynda dit," sade Nils, liksom gripen af en
hastig inspiration. "Port, fort, skynda dig! Gif mig
en simpel gammal kappa, en stor bredskyggig hatt och
en mask," fortfor han brådskande och reste sig upp.
"Herr baron!" sade Johan sorgset och medlidsamt,
"sansa sig nu . . . klockan ar nio på qvällen; herr baron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
