- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
254

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

SKYMNINGSPRAT.

barn, som alcjrig känt ett ögonblicks smärta eller obe-
hag i lifvet; barn som anse sig lefva endast för nöjet,
och som, förtjusande i sitt sjelfsvåld, med sitt ungdom-
liga öfvermod ingifva oss nästan samma melankoliska
deltagande, som den yra dansande hästen, hvars fina
silkeslena läppar ännu icke känt någon tygel; vi frukta
att efter några ar få återse honom som en utkörd åkar-
häst, och vi ana att det öfvermodiga barnet en gång
skall stå framför oss, krossadt af lidanden, hvarom det
nu icke har någon aning.
Den unga flickan hade endast rådfrågat sitt tycke
vid valet af sin make och det var icke hennes för-
tjenst, att detta val, af en sällsam lycka, råkade falla
på den mest värcfige af hennes många tillbedjare.
Hugo Liljie hade sitt vackra utseende endast att
tacka för den tvetydiga lyckan att bli den rika, firade
Eeginas man, och hans hustru blef lika Öfverraskad
som förtjust, att finna honom ega alla de egenskaper,
som utgöra en mans värde, men hvarpå hon förut
aldrig ett ögonblick hade tänkt.
"Hör på, Gina, min flicka, hvad jag vill säga
dig," hade hennes far, den gamle öfverjägmästaren och
landtjunkaren, sagt till henne med ovanligt allvarsam
ton, en morgon efter sedan de hemkommit från ett
julkalas i grannskapet. "Kom hit och sätt dig här
Kredvid mig," fortfor han, visande på den blanka, flot-
tiga skinnsoffan i sitt af tobaksrök uppfylda rum, dit
Regina kommit inhoppande för att helsa "god morgon",
och med detsamma smekande presentera en ansenlig
räkning på spetsar, band, siden och dylikt som hon
tagit på kredit, sedan hennes ganska frikostiga hand-
penningar tagit slut.
"Ack, pappa, du vet att jag aldrig kan sitta stilla
på denna gamla soffa, som ar hög som en kuskbock ,
och hal som en is," sade Regina skrattande, men inom
sig orolig öfver den allvarsamma minen i faderns ansigte.
"Hoppa upp du bara, min lilla nåd, sa skall jag
sedan hålla dig qvar," svarade han godmodigt, med
den stora tobakspipan mellan sina starka bruna tänder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free