- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
255

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GBUF-TOMTEN.

2

"Men låt mig då först öppna fönstret, ty annars
qväfs jag af rök."

"Det går an," återtog han, under det han sjelf
med fart stötte upp fönstret, som låg utåt ladugården,
och ropade dit ut med kraften af en basun: "Jonte!
Jonte, spänn genast Blacken för min lilla schas! Se sa,
min pulla, nu vill jag tala ett par ord vid dig," fort-
for han, sättande sig ned med en kraft, som kom den
gamla, val ihoptimrade soffan att knaka. "Jag har
länge märkt att det roar dig att blifva kurtiserad, och
det kan just intet ondt vara deri, efter hvad din guver-
nant, den beskedliga menniskan, försäkrar, men du ar
nu aderton ar, och jag skulle önska att du ville göra
ditt val och fästa dig vid någon af de hederliga och
förmögna karlar, som begärt dig till äkta."

"Men jag vill alls icke ha någon af dem," afbröt
Regina häftigt.

"Se sa, be sa! Du vet icke hvad du vill, det ar
saken; för att nu hjelpa dig och gifva dig tillfälle att
närmare lära känna och fatta tycke för den, som jag
mest värderar, den unge, hygglige häradshöfding K.,
som dessutom ar vår slägting och som länge hyst en
varm tillgifvenhet för dig, sa far jag nu i denna dag
till honom och tar honom med mig hit."

"Nej, pappa! Nej, för all del, för icke hit den
tråkiga menniskan, som stammar, som har sa feta och
fräkniga händer och en liten lös hårplätt upp i huf-
vudet," ropade Eegina förskräckt och for ned af soffan
med en fart, som om hon åkt utför en isbana, och
stälde sig midt for faderns knän med en bedjande min.

"Hur kan du komma fram med dylika dumheter,
’lösplätt’ och ’fräknar’, hvad vill det säga, hvem har
sagt dig att han har det?"

"Ingen har sagt det, men alla se det väl liksom jag."

"Om han hade något löst i hufvudet, sa skulle
väl jag sett det, som ar mycket längre an du, lilla
fröken näsperla; men det ar i alla fall detsamma, han
ar en stadgad och hederlig man, som inom kort får

en domsaga."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free