- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
256

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

SKYMNINGSPRAT.

"Men mig får han aldrig," sade Regina trotsigt
och blef blossande röd.
"Hvad nu, min fröken, ar detta ett språk, som
passar inför en far?" återtog gubben barskt och lade
pipan ifrån sig med eftertryck.
"Pappa! Kära goda pappa, icke vill du tyranni-
sera och bråka med din lilla Regina, som håller sa
mycket af dig och icke vill ha någon annan an dig
att älska," sade Regina med förändrad ton och tårar
i sina vackra, mörka ögon, under det hon lade armarne
smekande om faderns hals.
"Det vill jag <visst icke, det vill jag visst icke,
det vet Gud!" sade gubben redan bevekt och tryckte
det bortskämda barnet intill sig.
"Nå, om du nu icke vill alldeles bedröfva mig,
rå tala icke mera om den der långa häradshöfdingen,
som jag alls icke kan tala,"
"Men jag ar gammal och jag vill se dig snart
och lyckligt gift."
"Gif mig då en man, som jag tycker om," sade
Regina skrattande och borttorkade tårarne, som stannat
i hennes ögonhår.
"Som du tycker om? Ja, visst vill jag det, men
du tycker ju icke om någon af dem, som friat till dig?"
"Nej, men det finns verkligen någon, som kanske
aldrig skall fria till mig, men som likväl ar den enda
jag kunde älska," återtog den unga flickan tvekande.
"Hvad vill det säga ? Han bryr sig då icke
om dig?"
"Jo, pappa, han älskar mig, jag ar säker derom,
men ..."
"Hvem skulle det vara ? Det ar väl icke...
Nej, det ar icke möjligt!" sade gubben’fundersamt och
skrufvade sig oroligt på soffan.
"Det ar Hugo Liljie!" utropade Regina rodnande
och kastade sig i faderns famn.
"Aha! Det var just det jag fruktade i går, då
jag såg dig sa belåten med hans fjesk; en fattig lojt»-
nant, som icke har rocken på kroppen en gång."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free