- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
285

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRTTF-TOMTEN.

28

och ångest, som om han väntat se ett spöke inträda
derigenom.
"Hvad ar det nu åt dig igen, Matts ?" sade Anna
på en gång sorgset och förebrående och närmande sig
den förskräckte mannen, som hade rest sig upp och
höll sin ena knutna hand emot bordet och den andra
hotande utsträckt framför sig.
"Hor du icke att det ar Erik och barnen som
komma hem?" fortfor hon och lade handen på Matts
konvulsiviskt spända arm.
"Men det var en främmande röst. Jag hörde
någon främmande, se efter, Anna," svarade han sakta
med hastig och flämtande röst i det han såg sig om-
kring i rummet.
"Nå, hvad skulle det göra? Matts, Matts, hvad
ar det åt dig? Du blir allt värre och värre till sinnes."
"Tyst nu och gå ut och se hvem det ar. Om det
ar någon som söker mig, sa säg att jag icke ännu
hemkommit. Jag ar sjuk i qväll. Jag går in till svär-
mor sa länge." Och Matts skyndade hastigt öfver golfvet,
öppnade dörren till ett litet rum bredvid och gick in.
Anna suckade och knäppte ihop händerna, under
det hon mumlade för sig sjelf:
"Herren hjelpe oss väl och bevare hans förstånd."
I detsamma öppnades dörren och Erik med de
båda stojande barnen inträdde.
"Hvad ni komma sent och hvad ni bullra och
bråka se’n. Ni vet val att far blir sa ond och oroliger
för sådant," sade Anna förebrående.
"Ja, det var för Daniel föll omkull öfver vatten-
ämbaret i mörkret och då kunde jag icke annat an
skratta," sade lilla Sara och sprang fram till modern.
"Och se, Sara skuffade till mig," började Daniel
ursäktande.
"Ni ä’ ena bullerbasar båda två, det ar saken,"
inföll Erik skrattande och kastade ifrån sig sin hatt
och sin lilla mat-äska.
"Var det ingen främmande med er?"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free