- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Andra delen. Skymningsprat. /
401

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Gruf-Tomten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det var tvenne veckor efter det olyckliga raset i grufvan.

I friherrinnans salong voro i detta ögonblick fem
personer församlade.

Friherrinnan satt i soffan med framlutadt hufvud,
lyssnande med spänd uppmärksamhet till det samtal,
som fördes mellan doktorn, häradshöfdingen och Regina,
hvilken allt emellanåt vände sig till Erik som syntes
vid dörren.

De trenne samtalande stodo midt på golfvet och
det lifligaste intresse lästes i allas ansigten.

"Du säger att han ständigt visat sig stilla och
nästan aldrig talat?" sade doktorn frågande till Erik.

"Ja, han var alltid mild och from, och tycktes
väl hafva så pass mycket förstånd, som en häst eller
hund, han kände igen och tycktes älska mig och i
synnerhet tvenne små barn, som han händelsevis fått se;
men han visade rädsla för alla andra menniskor, och
kunde omöjligt förmås att lemna djupet af grufvan,
der han hade sitt tillhåll," sade Erik sorgset.

"Och han tycktes icke hafva det minsta minne
af sitt förflutna lif?"

"Nej, icke alls, fast jag, att börja med, sökte på
allt vis förmå honom att tala derom."

"Jag tror, som jag redan sagt," återtog doktorn,
"att den händelse, som nu förändrat hans tillstånd,
som gifvit honom en efter allt utseende vanlig våldsam
feberyrsel, möjligen skall sluta, antingen med döden,
med våldsam galenskap, eller också återgifva honom
hans förnuft; han sofver nu i detta ögonblick ändtligen
efter flera dagars häftiga feberfantasier, denna
sömn skall möjligen räcka länge, ju längre den varar,
dess mera förhoppning är att uppvaknandet blir lugnt
och att hans minne och med detsamma hans förnuft
återvändt.

"Låt oss derför vara ytterst försigtiga vid detta
uppvaknande, rangera allt omkring honom så likt som
möjligt med det hem, hvilket han för tio år sedan
lemnade, låt endast bekanta och lugnande föremål möta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:47:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/2/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free