Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Ett bref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436 f SKYMNINGSPBAT.
o
Åsynen af detta lilla papper väckte åter mina
minnen och min saknad. Hvar och en ung flicka, som
liksom jag kastats emellan tvifvel och tro på den hon
älskar, som lefvat i denna dödande okunnighet och
ovisshet, utan möjlighet att åtminstone få veta sannin-
gen, skall förstå med hvilken rörelse jag betraktade
detta bevis på att icke allt var blott en dröm. Jag
förde den lilla papperslappen till mina läppar och för-
sjönk i ett slags medvetslöst tillstånd, under det jag i
minnet återkallade hvarje ord af Henrik, när han lem-
nade mig.
Jag väcktes ur dessa tankar af Herjninie, som
hastigt kom in i mitt rum, förskräckt ville jag gömma
min lilla relik, men i min förvirring tappade jag den
på golfvet. Herminie tog upp den och gaf mig den
tillbaka, men hennes min var sa ovanligt allvarsam
och vänlig, att jag kastade mig i hennes famn och
brast i gråt.
Hon strök lockarne från min panna och kysste
mig med sa systerlig ömhet, att jag, upprörd och vekt
stämd, helt och hållet öppnade mitt hjerta och talade
om allt, min sorg, mina tvifvel och min kärlek.
"Yet du hvad, min lilla Julia," sade Herminie, då
jag slutat, "att jag i detta ögonblick känner precis samma
medlidande för dig, som om du fått messlingen", vatten-
kopporna eller någon annan barnsjukdom; ja ja, afbryt
mig inte," fortfor hon, då jag tog en förvånad och
förolämpad min. "Du anser mig nu för fasligt prosaisk,
men du skall inse att jag har rätt - den sjukdom,
hvaraf du nu lider, ar rätt stygg, mycket värre och
envisare an messlingen, men liksom denna ar det lyck-
ligt, ju tidigare den kommer, efter du ändå en gång
skall genomgå den, och som jag hoppas skall du snart
vara botad."
"Eörskona mig, bästa Herminie, ifrån dina led-
samma liknelser," afbröt jag sårad.
"Nåväl! Jag skall förskona dig derifrån; du frå-
gade om jag tror att Henrik verkligen kunnat glömma
dig; jag kan härpå, enligt min öfvertygelse, svara både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
