Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det obrutna brefvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET OBRUTNA BREFVET.
29
att hon, liksom jag, såg er nedlägga dem i lådan och tagit dem i förvar, då ni glömde dem qvar i går qväll."
"Hvilken orimlighet! Hon skulle väl då hafva sagt mig det."
"Hon vet ju icke ännu, att ni sökt dem, dessutom hafva ni båda varit alltför upprörda för att tänka derpå."
"Gud gifve att ni hade rätt, men Alitza ar väl den sista, som skulle beslutit sig för en sa djerf handling."
Emilie ringde och tillsade b e tjent en att bedja Alitza komma in.
Jag hade mycket svårt att förmå den alldeles omisstänksamma unga frun att lemna mig allena, och utan att ännu fatta orsaken, aflägsnade hon sig just som dörren ifrån korridoren öppnades och Alitza inträdde.
Hon var verkligen mycket blek, hennes klädsel, vanligen sa elegant och prydlig, var särdeles vårdslös, -hon hade svept omkring sig en stor, grå ylleschal, som alls inte förhöjde hennes utseende, och håret, hvars krusor voro ännu tätare i sin fullkomliga frihet, hängde helt oordentligt öfver axlarne; hon var alls icke vacker i detta ögonblick, ty det ar endast i romanerna som skönheten förhöjes af trassligt hår och slarfviga kläder; i verkligheten blir äfven den mest förtjusande varelse ful, då hon har röda och svullna ögon, okammade lockar och en grå ylleschal, som sitter på sned.
Förvirrad vid min åsyn, ville hon draga sig tillbaka och sade stammande:
"Förlåt, jag trodde... Man sade mig, att fru Jenner önskade tala med mig här."
Hennes ansigte skimrade i detsamma i rosenrödt, sjelfva de små fingrarne, som sammanhöllo schalen, fingo en varmare färgton, och hela hennes späda och böjda figur hade någonting sa oskuldsfullt och rörande, att, oaktadt mina fyrtio ar och min tillfälliga befattning, kände jag mig helt villrådig och förbryllad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
