Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Jättegrytan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åter på golfvet, stannade då och då för att lyssna till doktorns berättelse, ty gubben hade en egenskap, som troligen aldrig någon annan menniska egt, den att aldrig berätta sina historier mer än en gång.
"Nåväl, doktor, hvad var det, hvarmed ni ville bidraga till inbillningens auktoritet?"
"Jo, jag skall berätta er det."
"För fyrtio år sedan var jag ungefär vid den der muntergökens ålder," började doktorn, pekande på Albert med tummen och pekfingret, mellan hvilka han höll en pris snus, som han just upptagit ur sin dyrbara gulddosa. "Jag var då i den lyckliga belägenhet att för ett mycket måttligt arvode hafva fått i uppdrag, att plugga kunskap och vett i tre lata och dumma pojkar på en stor vacker egendom i Östergötland, men ehuru jag, liksom Albert, hade ofantligt högtsväfvande ord och tankar om pligt och heder, så hyllade jag likväl de facto helt oskyldigt Silfverknopps egennyttiga instinkter, och gjorde derför gemensam sak med mina glada och hurtiga elever, för att lemna läsningen å sido och i stället muntra oss med jagt och fiske, promenader, ridpartier och dylikt.
Deras far, en hedersman, som tyckte, att hans gossar fått den gladaste och raskaste kamrat han kunde önska, hade icke heller stora pretentioner på vår flit, och jag tillbragte derför min tid på det angenämaste satt.
Det var naturligt, att med detta lefnadssätt blef ingen enda af godsets underhafvande obekant för mig, och vara ströfverier gåfvo mig tillfälle att till och med lära känna hela traktens befolkning.
Allt sedan jag kom till stället, hade jag hört talas om ’mor Maja i Kärret’, och det sätt, på hvilket detta namn alltid nämdes, hade gifvit det ett visst intresse för mig.
Om ett barn var sjukt, om en oxe fick benet ur led, om någonting var bortkommet, som icke kunde återfinnas, om en tvist eller otrohet störde ett älskande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
