Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Lifvets poesi?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIFVETS POESI.
verket ar det vi, som blifvit valda. Nåväl, det ar detsamma, det ar sa mycket mera .smickrande.
Jag glömde mina koppärr, mina fötter, platta som på en anka, min stora vårta, och trodde i nära tjugufyra timmar, att jag blifvit vald, och dessa timmar skall jag aldrig glömma.
Morgonen efter den dag, som jag erfor skakningen af den nästan fabelaktiga förhoppningen att vara älskad, steg jag upp mor bultad och om i hela kroppen, som om jag fått stryk, och gick ut strax efter solens uppgång, för att styrka och förfriska mig i den ljumma sommarluften.
Af en instinktlik rörelse tog jag vägen till den der bergstoppen, der jag sett Karina. Jag hade stått der i några minuter, och sett ut öfver den lilla sjöns blanka, lugna yta, der små fiskar hoppade upp öfver vattnet i solskenet, de gula andungarne summo i vassen och några tunga svarta kråkor långsamt drogo öfver ifrån skogen, då en båt, utskjuten ifrån andra landet, väckte min uppmärksamhet.
Den var ännu i skuggan, men jag såg, att den roddes mycket illa och ojemnt, och att man stundom lät den helt stilla flyta på vattnet.
Det var förmodligen någon af torpardrängarne, som varit ute och fiskat, jag såg att det var tvenne personer deri; mitt hjerta började klappa sa häftigt, att jag måste satta mig ned, ty i detsamma var båten utkommen i solskenet, och jag igenkände nu Karinas halmhatt.
Det var hon; men hvem kunde det vara, som rodde henne? Det var en helt ny uppenbarelse, hvars gestalt jag granskade med en bestörtning och nyfikenhet, som om det varit en struts eller en kondor, som slagit ned i den lilla insjön.
Det var emellertid en helt ung karl, med ett friskt och vackert utseende, klädd i en kort, mörk rock och en mössa, som han skjutit upp i pannan, sa att jag, då de närmade sig, mycket väl kunde se hans ansigte, hvilket strålade af glädje och munterhet. Han lutade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
