Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Lifvets poesi?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
O»KEL BENJAMINS ALBLitt.
ningen, den släta, hvita kragen och de stärkta manschetterna voro en verklig kontrast till de något skrynkliga spetsar och de veckiga och tunna tyger den unga frun fordom älskat.
"Cecilia, mitt barn, du glömmer att helsa; känner du icke igen onkel Benjamin?" sade hon leende, då jag lutade mig ned till den lilla flickan, men denna hade tappat sina maskor och bråkade, med utskjuten läpp och stirrande ögon, att kunna få dem till rätta igen, och neg endast mycket högtidligt, utan att kunna skänka mig någon annan uppmärksamhet.
"Jag känner icke igen mig här, Karina. Någonting har händt, ni har varit sjuk, eller hur?" sade jag, betraktande henne uppmärksamt.
"Tycker ni att jag ar förändrad?"
"Ja, både ni sjelf och hela er omgifning."
"Ser ni verkligen att vårt hem ar annorlunda? Hvad jag ar lycklig att höra det. Finner ni det icke mera trefligt nu?"
"Jo, i sanning mycket. Huru kommer det till, hvad har ni gjort?"
"Jag har drifvit bort den olyckliga Karina, som förstörde trefnaden i mitt hem."
"Hvad menar ni?" inföll jag, orolig öfver den besynnerliga blick, hvarmed hon stirrade framför sig.
"Ni har varit sjuk? Jag ser det."
"Kanhända," sade hon tankfull, under det hon förde mig med sig in i det välkända lilla kabinettet, der hon tagit afsked af mig för mindre an ett ar sedan. . "Ni var icke frisk, då jag lemnade er, efter hvad Åke påstod, och jag har fåfängt väntat att få höra något ifrån er. Det arbete, som då gjorde er lycklig, hvarför ni var sa varm och lifvad, ar det slut?"
"Ja, det ar slut."
"Och ni längtar troligtvis, att se det tryckt?"
"Nej, Benjamin, ni misstar er, det ar slut, det skall aldrig blifva fulländadt."
"Huru? Ni ha.r då verkligen besegrat och glömt den ena af era passioner?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
