Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Hastfordska vapnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon fått underrättelse om sin husbondes ankomst och befallning att iordningställa rummen för hans vistande några dagar, då han sedan tänkte medföra både henne och gossen till Stockholm.
Denna befallning var imellertid icke lätt att efterkomma, ty det enda rum, som var någorlunda beboeligt, var just det, som hon sjelf och hennes fosterson innehade. Det låg imellertid bredvid köket och ansågs af Dora såsom alldeles olämpligt för den väntade husbonden.
Huset, som var mer klumpigt än stort och blott bestod af en våning, hade en stor sal med köket, Doras rum och ännu ett för hushållerskan på ena sidan samt dessutom tvenne rum på östra gafveln. Dessa båda rum, med sina låga, nästan fyrkantiga dörrar, klumpiga lås, som icke kunde stängas, stora springor, råtthål och svartnade tak, skulle verkligen trotsat en större förmåga och bättre resurser, än dem den gamla Dora hade att disponera öfver, och hennes välmening fick inskränka sig till att tvätta de skröpliga lärftsgardinerna omkring sängen, upphänga en hvit gardin för fönstret, skura det knöliga och uppnötta golfvet, lägga friskt enris omkring den stora, gapande spiseln och vädra de gamla unkna sängkläderna, som icke på nära ett sekel varit uppvärmda af någon som hvilat derpå.
Det var under det ifriga bestyret härmed, som hennes afgud och skötebarn blifvit lemnad i den vårdslösa Lisslenas vård och återfunnen förgråten, skrämd och blodig bredvid den döende hunden.
Dora hade nu tröstat och tvättat sin älskling, och sittande på hennes knä, bredvid det rankiga bordet i kökskammaren, berättade han för andra gången med barndomens fantastiska uppfattning och liflighet denna händelse, som gjort ett så djupt och pinsamt intryck på honom.
Dörren öppnades i detsamma, och en stor och bastant bondqvinna, som på en gång var kokerska och matmor vid gården, inträdde ifrån köket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
