Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Hastfordska vapnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
er far och mottaga hans dom för mitt förfelade uppdrag," tillade han sorgset och högtidligt och lemnade rummet.
Hugos ögon voro fulla af tårar och hvilade ännu på den tillslutna dörren ett par minuter, sedan Balduin försvunnit. Han for med handen genom det bruna, krusiga håret och mumlade:
"Hvilken sällsam hängifvenhet för en förbleknad tradition, men också hvilken halsstarrighet af mig, att icke kunna dela denna hänförelse! Kanhända likväl, att jag funnit den mindre tryckande, om man icke velat ställa mig bakom Marys rikedomar, som inom en fängelsemur ... Nu är det omöjligt!"
Och den unge mannen satte sig hastigt ned vid bordet och skref till sin fästmö detta korta olyckliga bref, som kommit nästan i samma ögonblick, då de båda qvinnorna triumferade öfver framgången af sin plan, och med ens gaf en fullkomlig och ohjelplig dementi deråt.
Då brefvet var slut, öppnade han en låda i skrifbordet, framtog derur den nya och blanka förlofningsringen och inlade den deri, innan han förseglade brefvet.
Tio minuter derefter somnade Hugo så djupt och tungt, som man endast vid tjugotvå år kan göra det, efter afsägelsen af rikedomens omtvistade och afundade lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
