Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Skuggor från en natt vid Drottningholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 ONKEL BENJAMINS ALBUM.
O
vid hvilken Corandas far var anstäld som verkmästare; här var kanhända ett bedrägeri i fråga, och luring, som var fullkomligt lojal och hvars nyfikenhet och intresse dessutom var väckt, lemnade den ominösa rosetten, som han i första häpenheten ämnat bortkasta, qvar på sitt bröst och gick långsamt genom rummen, sedan han fästat den på ett mindre synligt och afsigtligt sätt.
Just som han nalkades det röda kabinetet, der man nu ser porträtter af många bland dem, hvilka gåfvo detta tidehvarf sin egentliga glans - en ära hvarom de kanske då icke drömde, ty man kan ofta snarare få en plats j historien, an i ett kungligt kabinett - såg han derinne den ljusblå dominon, hvilken med några öfvertalande ord tycktes vilja qvarhålla zigenerskan, som hastigt, under maskerad-drägtens privilegium, ryckte sig ifrån sin kunglige kavaljer och skyndade ut genom en halföppen dörr till venster.
Kungen hade i detsamma skämtande fattat tag i hennes näsduk och stod nu qvar, vid hennes hastiga flykt, med det afslitna hörnet deraf i handen.
I samma ögonblick inkom ifrån andra sidan en mängd masker, han stoppade skrattande den sönder-rifna spetsbiten innanför sitt skärp och vände sig omkring på klacken.
Generad, att befinna sig sa der nära inpå det kungliga sällskapet, smög Turing sig hastigt ut genom en tapetdörr på sidan, och befann sig nu i en korridor helt ensam.
Han var icke hemmastadd i slottsrummen och gick framåt, utan att veta hvart han kom. En lampett på väggen upplyste gången temligen svagt och visade honom korgar med glas och buteljer, som antydde, att betjeningen här hade ett slags serveringsrum, och i detsamma öppnades en dörr bredvid, och den mystiska zigenerskan stod framför honom.
Hon stannade bestört vid hans åsyn, men i det nästa närmade hon sig, tog hans arm förtroligt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
