Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Kristinas hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING KRISTINAS HUS.
59
och tankfull, med en pinsam beklämning om hjertat, sin
lycklige älskare ut ifrån kyrkogården.
"Ku anser jag dig som min trolofvade fästmö,
och när jag kommer hem, så talar jag om för far, att
du ändtligen gifvit mig ditt löfte. .Som jag sade dig,
så tror jag säkert, att han snart nog skulle vilja lemna
mig hela verkstaden, efter han varit sjuklig en tid,
helst om han får veta med säkerhet, att du blir
min hustru," sade Herman med liflighet och ville lägga
Jeannettes arm i sin.
"Tyst, kära Herman!" svarade Jeannette misslynt
och ängslig of ver den vändning saken tagit, h vilken
var helt och hållet motsatsen af hvad hon tänkt, då
hon gick ut. "Du skall icke taga mina obetänkta ord
så allvarsamt; jag vet dessutom icke alls hvad pappa
och mamma skola säga . .. Yi äro ju ännu så unga.. .
Lofva mig att ingenting nämna åt din far nu; det är
tid nog, när du kommer hem i höst."
"Jo, jag vet, att farbror Hage icke har något
emot mig; han har nog länge märkt min kärlek till
dig. Hvad moster Margareta angår, så ville hon hafva
en riktigt förnäm mag förstås, men du vet nog, att du
får göra som du vill i alla fall."
Det öfverröstande bullret af galopperande hästar
straxt bakom dem på gatan, afbröt Hermans ord och
kom Jeannette att se upp.
Det var en officer i lifgardets till häst uniform
med en ordonnans bakom sig, som red förbi.
E a enda blick hade varit nog för att låta Jeannette
i denna officer igenkänna den okände, som på spektaklet
så lifligt väckt hennes uppmärksamhet.
Äfven han hade genast^ igenkänt henne; så trodde
hon åtminstone vid den hastiga blick han kastat på
henne, då han red förbi, ty han återhöll hästen så
hårdt, att denne reste sig på bakfötterna, innan han
stannade.
Imellertid kunde det också varit derför att ett
spänne gått upp på ridtyget, ty soldaten, som red
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
