Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Kristinas hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
för alltid dväljas i denna enkla drägt och detta anspråks-
lösa hem.
Och i Jeannettes mörka och tankfulla ögon ser
man alltför väl, att hon också sjelf tror detsamma, att
hemligheten, som döljer hennes börd och namn, ofta
varit föremål för hennes tankar, och att hon ar fullt
öfvertygad, att det ädlaste blod rinner i hennes ådror.
Ack! detta så kallade "ädla blod", skapar det väl
också alltid verkligt ädla menniskor?
Naturen är i våra ögon nyckfull, hon lägger rätt
ofta de ädlaste instinkter, det högsta snille hos den
lilla trasvargen i torparens koja och roar sig ibland
till och med att på honom slösa alla sina yttre för-
delar; det är emellertid icke alltid, som dessa hennes
gunstlingar uppfatta det ansvar och de pligter, hvar-
med de borde gälda dessa företräden.
"Hvad tänker du på, Jeannette, vill du icke komma
ut?" sade fru Hage, i sin ordning tittande i dörren
till Jeannettes rum.
"Jo visst, mamma. Förlåt mig, jag kommer nu."
"Du har varit ute på eftermiddagen?" sade fabri-
kören frågande, då Jeannette ändtligen satt sig ned
hos föräldrarne vid den tarfliga soupén, framdukad i
den lilla förstugan, för att efter fru Hages mening icke
inlocka flugor i rummen.
"Ja, jag var på kyrkogården, der var en stor be-
grafning ifrån lasarettet."
"Jag tror, att Herman var med dig, jag såg er
komma hem."
"Ja, jag råkade honom på gatan."
"Hör nu, Jeannette lilla, jag tycker du borde icke
så mycket vara tillsammans med Herman; han kunde
lätt falla på den tanken, att. .."
"Ah strunt, hvad skulle nu det göra? Låt du
barnen hållas, mor, om du håller af Herman, och
det vet jag, att du gör, Jeannette, så är det alls intet
ondt deri," inföll herr Hage vänligt och klappade
Jeannettes arm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>