- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
91

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drottning Kristinas hus.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DBOTTNING KBISTINAS HUS.

91

främlingen åter komma ut ur porten, der han ingått,
och ännu en gång styra sina steg till henne.
"Ursäkta, min fru, men efter ni nyss sade mig,
att ni länge varit i denna trakt af staden, torde ni
kanhända kunna upplysa mig, om icke en qvinna vid
namn Maria Pettersson bott i det hus jag nyss lemnat,"
sade han och smålog emot den tjocka månglerskan på
ett så förbindligt sätt, att denna tvärt afbröt sin för-
dömmelse öfver hundens hjertlösa egare och svarade
vänligt:
"Åh, min bästa herre, der har väl bott minst tio
personer med det namnet, som jag mins."
"Tio med samma namn?" inföll mannen förvånad.
"Ja, Herre Gud, hvarannan menniska här i Träsket
heter väl Maria Pettersson, det är det vanligaste namn
man kan hitta på."
"Ah, är det så?"
"Ki måtte vara utländning, efter ni icke vet det.
Har ni intet annat igenkänningstecken på den ni
söker, så finner ni henne väl aldrig."
"Hon var omkring fyrtio år gammal, liten och
brunögd, en smula halt och bodde här för sexton år
sedan hos den, som då egde huset, en enka vid namn
Ricotti."
"Bevara mig, är det så länge sedan? Ka, då var
det just rätt, att herrn vände sig till mig, för någon
annan kan väl aldrig minnas hvad här bott för folk,
eftersom de här stackarne i trakten flytta mest hvar
månad," återtog fru Aspelin med tydlig stolthet öfver
sin egen orubblighet.
"Jag anade just, att ni ville hafva godheten
hjelpa mig."
"Ja, nog vill jag, det förstås, och ett godt minne
har jag, men, jo, låt mig se, Ricotti, säger ni. Ah,
Herre Gud, var hon icke utländska, hennes man gick
omkring och sålde gipsbilder ... Nå, hvad är det du
vill, Erans? För tre öre karameller, se der har du,
tappa icke bort tvåstyfvern, som du fick tillbaka!.. .
Skall du lemna din lilla syster vid hörnet att stå och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free