Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtta år efteråt. Ett annat hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyckas skåda i vattnet, liksom sökte de genomtränga
det hemlighetsfulla djupet, bidraga att öka dunklet
deröfver.
En å, som kommer ifrån denna sjö, slingrar sig
i hundra bugter fram till en smal dalgång strax
bredvid, för att slutligen förena sig med och försvinna
i Klarelfven.
Intet ställe af den romantiska väg, som denna
bäck passerar, är likväl mera ensligt och vildt än
den lilla dalen strax vid Ransjön. Man skulle tro,
att ingen menniska någonsin har trampat den höga
mjuka mossan eller den alnsdjupa bädden af ris och
barr, som år efter år samlas att förmultna. Ekorrarne
hoppa och smacka i ostördt lugn på grenarne, och
räfhonan leker med sina ungar på bergshällen, der
ufven bygt sitt näste ofvanför.
Endast nötskrikans skarpa läte, hackspettens
taktmessiga hugg i barken eller vråkens melankoliska
skrik, då han på orörliga vingar sakta sväfvar öfver
sjön, afbryter tystnaden och blandar sig med skogens
sus och sorlet af bäcken.
Det är en af de första dagarne i augusti, åtta
år efter den qväll då Jeannette lemnade sina fosterföräldrars
hus. Solen har börjat sjunka, men ännu
icke nått de höga skymmande granarne, hon lyser
ännu i dalen och kastar sitt guld på det sorlande
vattnet, som hoppar öfver de svarta blanka stenarne i ån.
Skogens skygga djur hade flytt, och endast en
stor klumpig tjädertupp sitter orörlig qvar i den
afbrutna toppen af en gammal tall, liksom undrande
öfver de gäster den lilla trånga dalen fått, ty några
magra kor gå denna eftermiddag utmed bergväggen,
bemödande sig att med sina långa böjliga tungor
hopsamla de sparsamma grässtrån, som skjutit upp
mellan stenarne och barret, och pinglandet af deras
klockor genljuder mellan bergen.
Och der vid bäcken står deras vakterska, en ung
flicka om aderton år, sysselsatt med det prisvärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
