Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtta år efteråt. Ett annat hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTA ÅK EFTEKÅT.
107
"Ahnej, bara vi kommit öfver det här fallet, så
ligger stugan ett stycke upp i skogen. Se der, titta
ditåt! Der ser ni röken Öfver björkskogen ifrån vår
skorsten."
"Nå, det var skönt. Du bör besinna, att jag gått
mera än en mil i dag;’ jag är alldeles uttröttad."
"Kors bevara mig! Det var en väg att tala om,"
sade Stina skrattande och betraktade sin följeslagare
med spefulla blickar. "Ni måtte just vara en dråplig
vandrare. Huru, lång tid har ni behöft för att komma
ut till de der främmande landen ni talte om? Det
undrar jag just."
"Nå, men du kan väl förstå, att man icke alltid
vandrar till fots. Man åker ibland också."
"Ja, det kunde ni behöfva, eftersom ni går som
en myra på en tjärsudd," tillade Stina, mer träffande
än artigt och skyndade framfor honom, springande
med sina bara fötter öfver ris och stubbar, för att
följa hunden och korna, som vid hemmets åsyn fallit
in i fullt galopp.
Den trötte vandraren mumlade något mellan tän-
derna, med en min af missnöjd och tvungen resignation,
under det han, vägledd af röken, hvilken i den lugna
qvällen steg rakt upp som en pelare öfver småskogen
framfor honom, följde långsamt efter fram till kojan,
der han önskade få bo.
Han hade ändtligen hunnit fram och såg på en
liten kal berghäll den efterlängtade stugan.
Det sällsynta besöket af en främmande hade här
tydligen blifvit af Stina tillkännagifvet, ty utanför
dörren stodo uppradade tre små barnungar, i de mest
luftiga och ofullständiga kostymer, och framför dem,
med trynet upplyft i nyfiken väntan, en liten gris,
som, modigare än sina tvåbenta små kamrater, gick
emot den kommande med en frågvis och stursk uppsyn.
Barnen vände deremot hastigt om och togo till
flykten inom stugans dörr vid hans närmande, men
grisen följde honom tätt i hälarna ända in i den lilla
förstugan, der alla tre barnen i ängslig förvirring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
