Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtta år efteråt. Ett annat hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
JEHNRINGEN.
trängdes bakom ett vattenämbar och, i höjden af sin
blyghet och förskräckelse, stjelpte öfver ända en stor
spinnrock, som stått bredvid och som nu bildade en
förträfflig barrikad framför de små pultronerna.
"Ack, bevare mig, hvad de ungarna kunna ställa
till!" sade ursäktande en temligen snygg och rätt hygglig
qvinna, som utkom vid bullret, lyfte undan spinnrocken
och bad gesällen stiga in.
Denne, på h vars ansigte ett ofrivilligt sarkastigt
löje stred med ett uttryck af ledsnad och otålighet,
satte sig tungt ned på en af de trebenta trästolar,
som husmodern framsatte åt honom, och mönstrade
med en hastig och ovillig blick det torftiga rummet.
Dess ringa bohag var också snart öfverskådadt,
och med ett slags undran vandrade hans blickar ännu
en gång med mera noggrannhet ifrån taket, mellan
h vars svartrökta bjelkar en stake med torrt bröd var
upphängd i sällskap med åtskilliga klädespersedlar, till
det brunmålade vägguret kringkransadt med vissnadt
björklöf, det himmelsblå med stora rosor målade skåpet
och sängen, som liknade en mjöllår stäld på fyra klena
ben, samt den stora kistan vid spisen, der alla tre
barnen nu krupit upp och trängdes för att, på så nära
håll som möjligt, få bevittna huru modern, tillagade
den väntade qvällsvärden.
"Jag hade tänkt att kunna få husrum ,hos er
under ett par dagar, medan jag ville uppehålla mig
här i trakten," sade den främmande efter ett par
minuters tystnad, med långsam och tvekande röst,
under det han lade ifrån sig den rensel han burit på
ryggen, och sträckte ut benen med en grimas.
Han stötte dervid till sin käpp, som han stält
bredvid sig, den föll ned öfver några vedträd på golfvet,
och då hustrun tjenstaktigt böjde sig ned för att upp-
taga densamma, följde en värj klinga med handtaget,
och kappen blef liggande qvar.
"Hvad är ni för slags karl, som går med sådant
vapen?" sade hon förundrad och misstänksamt, i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
