- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
123

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtta år efteråt. Ett annat hem.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅTTA AB EFTEBAT. * 123
Den lilla gumman var inhöljd i en massa af gar-
neringar, spetsar och band, och hennes smala, hvita
fingrar voro betungade med otaliga ringar.
Bakom henne följde linkande en liten surögd hund,
som saknade hår på ryggen, gick endast på tre ben,
höll hufvudet ständigt på sned och det ena örat rätt
i vädret.
Friherrinnan nalkades de båda bugande herrarne,
lade sin hand på pastorns arm och sade med ett myc-
ket långsamt och släpande Tittal:
"Hvad tycker ni väl, pastor Wissman, att den
’dubbla Napoleon’ gick ut för mig tre gånger å rad på
förmiddagen!"
Förvaltaren stirrade bestört på friherrinnan, helt
förvånad öfver den mystiska underrättelse pastorn
fick, men denne var mera initierad i den gamla fruns
dagliga sysselsättning och svarade leende:
"Men då fruktar jag, att friherrinnan icke blan-
dat korten riktigt. Den der patiencen är mycket svår
att få i ordning."
"Ja, den är mycket svår, men det roade mig just
att lägga den flera gånger, och tänk er, min vän, trenne
gånger å rad gick den ihop! Det händer mig icke
mera i min lefnad," återtog den lilla’gumman med en
seriös suck och den mest effektfulla betoning af orden.
"Det var högst märkvärdigt, sådant hör till un-
dantagen. Hvad tänkte friherrinnan på?"
"Ack, ingenting! Det just förtretade mig, jag
kom icke att tänka på någonting. Det skulle ha varit
så intressant."
"Hm, det var skada, det torde dröja länge, innan
friherrinnan lyckas lika bra."
"Aldrig, min vän! Det är, söm jag sade, aldrig
lyckas jag så mera, sådana der händelser äro epoker
i ens lif, hazarder, som icke återkomma, men det var
märkvärdigt i alla fall. Jag blandade mina vanliga
tolf gånger med fullkomlig precision, alldeles som jag
brukar.. . Eapide, du trampar på minklädning! Bäste
pastor, var så artig och lyft upp det lilla kräket i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free