- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
143

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtta år efteråt. Ett annat hem.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅTTA AB EFTEBÅT.

143

"Ifrån Adrian, nå det var ju rätt oväntadt och
angenämt! Han kommer redan om några dar, och du
väntade honom först i vinter," utbrast hon ändtligen,
hopläggande papperet och fäste ögonen liksom frågande
på majoron.
"Ja, han var redan i Hamburg, när detta skrefs,
och är troligen nu i Stockholm, men märker du icke
tonen i hans bref?"
"Nej, hvad menar du?" friherrinnan vek åter upp
papperet och ögnade betänksamt deri.
"Han säger sig icke hafva varit rätt frisk och
hoppas njuta af landtlifvets stillhet och behag."
"Ja, men det ligger e,n viss nedslagenhet och
matthet i alla hans uttryck, som är honom mycket
olikt."
"Det kommer väl af hans sjuklighet."
"Möjligt, men det låter mig äfven förmoda att. .."
Majoren tystnade och började åter sin promenad.
"Hvad tänker du då derom?"
Friherrinnan fick intet svar; majoren syntes för-
djupad i sina egna funderingar, och hans högt knarrande
stöflar förtögo nästan ljudet af hennes fråga.
"Vet du, min bästa Konstantin, att det är verk-
ligen högst genant att föra en konversation med en
person, som derunder promenerar så? bullersamt och
ifrigt som du, i synnerhet om ens samtal skulle ha
den minsta anstrykning af förtrolighet. När du stannar,
så kunna vi kanske återtaga ämnet, i fall du har
något att meddela mig," sade friherrinnan, stött af sin
brors tankspriddhet och resande sig upp för att gå.
"Ursäkta mig, goda Ulla, och sitt ned igen ett
ögonblick!" Majoren tog en stol och satte sig bred-
vid henne.
"Jag ville säga dig, att jag förmodar, det någon
liten motgång eller förtret träffat Adrian, som nedstämt
hans lynne, och detta passar just bra för mina planer
angående de båda barnens framtid. Jag är nästan
säker, att han rönt allt för mycken framgång hittills

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free