Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Vermland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 JEBNRINGEN.
"Huru kan du ens sätta det i fråga? Om hon
varit det, så talade hon icke nu derom."
"Nå, det är också likgiltigt. Kom hit, min lilla
Ingrid, och hjelp mig att taga rätt på min knytnål!
Den gick förlorad vid voltigen här af ’la forte dame’,"
sade friherrinnan och steg upp.
"Emellertid äro dessa menniskor ett bevis för den
sats, som jag ofta förfäktat emot er, pastor, den att
parvenyer sällan ega någon den ringaste ädelhet."
"Om så är, så är det icke i deras börd man bör
söka orsaken, det håller jag mig vid," sade pastorn
och satte sig ned för att lägga friherrinnans patience-
kort in i sitt fodral.
"Jo just i deras börd. Se nu denne son af den
rike hökaren, som af sin far ärft hela denna förmö-
genhet, sammanskrapad ur silltunnor och smörbyttor,
och tillika denne fars råa ton och lumpna tänkesätt!
Han har sjelf ingenting tillagt mer än det dummaste,
mest oförskämda högmod," sade majoren, under det
han tände sin pipa vid kakelugnen.
"Men jag säger likväl, att det icke är lågheten af
hans börd, utan lågheten af hans tänkesätt, som man
bör anfalla," återtog pastorn, smakande på sin toddy,
som Jansson inburit och tillagat åt de båda herrarne.
"Tänkesätten ärfvas, min vän, ännu säkrare än
guldet, och der fadren intet ädelt exempel, intet godt
minne och ingen hederskänsla kan lemna i arf åt sin
son, der blir sonen vanligen sådan som denne millionär,
hvilken jag sätter långt under den fattigaste af mina
smeder."
"Ni har rätt, herr major, till en del, men der
upplysning och bildning hunnit till den fattige arbe-
tarens son, der .. ."
"Det är en annan sak, pastor. Det händer, att
de mest utmärkta män utgå från folket, men då är
det liksom en blixt från himlen, dessa män blifva
då stamfäder för nya slägter. Emellertid tackar jag
himlen, att jag är af en slägt, som jag kan vara stolt
öfver, och jag vet ingen dyrare förbindelse än att be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
