Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Vermland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
JEKNBINGEN.
terade baronen såsom en gammal kamrat, hvilken han
medfört, i förhoppning att han skulle vara ihågkom-
men af familjen på Forsdala sedan dess Stockholms-
sejour, klarnade majorens minne, och hans sträfva an-
sigte blef icke mindre sträft, då han yttrade några
ganska tvetydiga artigheter till den nykomne.
Han kastade en hastig blick bort till sin dotter,
då baronen nu med allt sitt vanliga behag helsade på
damerna - och såg den djupa rodnaden och ovanliga
förvirringen i Ingrids ansigte, på samma gång han
anmärkte, att det kalla mottagandet alls icke rubbat
baronens lediga hållning och verldsvana.
Friherrinnan var synbart förtjust of ver den vackre
och elegante baronen, som också aldrig kunnat upp-
träda fördelaktigare, än då hennes minne ännu var
upptaget af herrskapet Strömming.
I majorens sinne vaknade en olycksbådande aning.
Skulle Ingrid möjligen hafva fattat något intresse for
denne ’odugling’, såsom majoren inom sig kallade den
artige baronen, hvars uppmärksamhet för dottren han
i Stockholm så hastigt afbrutit. Han hade då icke
haft den minsta anledning att tro henne missnöjd med
detta af brott, och i följd deraf hade majoren glömt
alltsammans. Men nu, nu såg han Ingrid upprörd på
ett sätt, som var helt och hållet ovanligt för hennes
lugna hållning.
Unga flickor spela vanligen en mycket negatif rol
i familjen, så vida de icke hafva ett mycket lifligt
lynne; det är först kärleken, som ger deras lif bety-
delse och färg. Af naturen blyg och tillbakadragen,
ständigt ensam utan något jemnårigt sällskap, hade
Ingrid i djupet af sin själ instängt alla sina känslor
och gömde der, okandt för alla och kanske äfven för
sig sjelf, en kraft och en styrka i karakteren, som
ingen väns eller moders råd och samtal kunnat för-
medla eller föra i dess rätta och lyckliga riktning.
Nu, för första gången tillsammans med sin älskare
i andras närvaro, och med sin allvarsamme och stränge
fars blickar riktade på sig, var Ingrid alltför förvirrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>