Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lady Sara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LADY S AB A. 279
nande sin breda mun till ett satiriskt leende, som visade
alla hans svarta och förstörda tänder, under det han för-
nöjd gnuggade sin batistnäsduk mellan sina långa fingrar.
Sara satte sig åter ned på stolen och sade half-
högt, under det hon tog en rostad brödskifva ifrån
tallriken framför sig:
"Ah, ni roar er endast med att skämta, mylord."
"Jag skämtar icke, mylady, då jag säger, att jag
finner er odrägligt tråkig. Och huru kunde man vänta
annat, då man gifter sig med en tyska?"
"Walter, upphör med er orättvisa! H varför an-
klaga mig för ert fel?" sade Sara, med en liten darr-
ning i rösten och hastigt förande näsduken öfver ögonen.
’.’Är det mitt fel, att ni bedrog mig?" sade lorden
vresigt och halfhögt, under det han såg sig omkring,
liksom rädd att någon kunde höra honom.
"Ni bedrog er sjelf, Walter!"
"Men ni borde hafva upplyst mig genast."
"Jag anade icke ert misstag och upplyste er dess-
utom, som ni vet, tillräckligt tidigt."
"Men då ..." )
"Då älskade ni mig, efter hvad ni sade."
"Jag var alldeles betagen i er."
"Ni borde i alla fall hafva rättat ert misstag och
gift er med den irländska Sara."
"Men hon var ful som synden."
"Nåväl, mylord, hvad förebrår ni mig då?" sade
Sara med ett godmodigt leende på sitt lugna och vackra
ansigte. "Det tyckes väl snarare vara jag, som hade
skäl att beklaga mig," tillade hon suckande och ned-
slog ögonen. "Jag älskade Sara 0’Lacry så högt, hon
var mig allt i verlden, min enda vän," fortfor hon
halfhögt och liksom för sig sjelf.
"Huru kunde ni älska en så ful menniska?" in-
föll lorden afbrytande, under det han på spetsen af
sin gaffel räckte en köttbit åt hundarne.
Sara kastade en enfaldig och förvånad blick på
sin man och fortfor:
"Vi voro uppfostrade tillhopa i klosterpensionen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
