Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lady Sara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280’
JEKNBINGEN.
och som vi ständigt voro tillsammans, så tänkte ingen
på att förhindra mig att följa min vän, för att mot-
taga er, då ni kom för att helsa på er slägting och
blifvande brud. Man presenterade oss för er, och ni
fattar genast, att det var jag, som var Sara 0’Lacry.
Ni vet, att ni icke gjorde ett angenämare intryck på
er slägting än hon på er, och då ni återkom, och vi
båda märkte ert misstag och ert tycke för mig, så lof-
vade jag Sara att helt tyst fördraga edra artigheter
och, först då ni framstälde ert giftermålsförslag, upp-
lysa er om, att ni förvexlat oss. Vi togo båda för
gifvet, att ni då skulle draga er tillbaka, men . .."
"Ni hade allt för väl insnärjt mig i edra nät;
lord Greffes namn och rikedom voro målet för ert qui
pro quo."
"Ni gör mig orätt, Walter, ni vet det mycket väl!
Jag hade sannerligen ingen lust dertill. Ni blef emel-
lertid bestört och reste helt hastigt er väg när ni fick
veta sanningen, men dagen derpå återkom ni för att
bönfalla om den fattiga fader- och moderlösa Sara
Meijers hand."
"Och hon var nog artig att vilja blifva lady Greffe!"
afbröt lorden spefullt.
"Min pensionstid var slut. Jag skulle mottaga
novisens slöja. Emellertid var ni för högmodig att
öppet erkänna ert misstag, utan lemnade hvar och en
utom klostret i den tro, att ni verkligen gift er med
den engelska damen, som var er slägting och af god
familj," tillade Sara, med en anstrykning af bitterhet
och steg upp.
"Som alla menniskor taga den saken för afgjord,
så blir aldrig någon fråga derom, och jag behöfver’
icke motsäga dem, ehuru man tyvärr väl hos er röjer
den tyska kälkborgerliga tafattheten."
"Ah, verkligen? Ni smickrar mig, jag älskar mitt
land och min nationalitet," tillade Sara, som det tyck-
tes, långt ifrån att blifva stött och slog med sin näs-
duk åt papegojan, som med ilskna blickar och upp-
ruggade, fjädrar högg åt henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
