Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mathildas man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
JEKNRINGEN.
en skolgosse, och håda vandrade tysta några minuter
bredvid hvarandra.
Den främmande karlen lät dem passera och höll
sig sedan på något afstånd bakom dem, men likväl icke
längre bort, än att han ständigt hade dem i sigte.
Oaktadt han icke oroade ,dem på något sätt,
tycktes hans närhet likväl genera och misshaga miss
Henty, ty hvarje gång hon såg sig tillbaka och fann
den mörka figuren bakom dem, tryckte hon sig närmare
intill sin följeslagare, och då man nedkommit till
Södermalmstorg, sade hon hastigt och helt lågt:
,"Låt oss taga en droska, så undkomma vi honom
kanhända!"
"Men hvad gör det väl, att han följer med? Jag
får ju ledsaga er?" invände Ellis förundrad.
"Kom, kom!" fortfor hon brådskande, utan att
gifva akt på sin följeslagares invändning, drog honom
med sig fram till en af de väntande vagnarna och
steg in deri.
Ellis skulle just fråga henne, h vart kusken borde
kära, då den främmande, som följt dem, passerade
förbi och helt högt nämnde ga^an och husnumret,
liksom det varit honom kusken tillfrågat.
Vid ljudet af denna röst, som hade en egen sorglig
och klanglös ton, kände Ellis den hand, han ännu höll
i sin, för att hjelpa sin skyddsling upp i vagnen, spritta
till af en häftig darrning, och såg henne sjunka ned
på sätet liksom tillintetgjord.
Förvånad vände han sig om, för att möjligen
igenkänna denna förföljare, som tycktes injaga en panisk
förskräckelse, men denne var redan försvunnen i
mörkret, och vagnen rullade med detsamma ned åt
slussen. ~"
Båda sutto tysta bredvid hvarandra. Ellis var
missnöjd öfver den slump, som låtit honom ännu en
gång sammanträffa med denna qvinna, h vilken han
aldrig velat återse, och hvars hemlighetsfullhet han
tillskref den förvirring och oro han kände, och missnöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
