Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mathildas man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
JERN RINGEN.
sade gubben öfvertalande och lemnade mjölkkrukan åt
Herman, sedan han sjelf druckit.
"Åh, det är icke värdt i dag; det är ju mörkt
strax, och en kan icke måla vid ljus."
"Ja, ja, men i morgon torde Blomberg ha skickat
en annan gesäll. Jag har icke en vitten, som jag
sade dig."
"Nå, så har jag då," sade Herman och lade fram
en smutsig sedel på bordet.
"Ja, då är det så godt, att ni betalar för månaden,
medan ni har något," sade qvinnan och räckte handen
efter penningarna.
"Nej pass, madam, ni får väl vänta så länge!
Hvad skulle vi lefva af annars?"
"Lefva af, det vet jag visst, liksom icke ni, som
är en sådan ung och vacker karl, kunde förtjena huru
mycket ni ville, bara ni arbetade. Men i det stället
sitter ni här och skrapar på den der gamla fiolen,
och jag får inte annat än klagomål och o vett för er
skull af alla de andra, som bo i gården; värdinnans
hund gör icke annat än tjuter, så länge ni spelar, och
gamla fröken här näst intill får tandvärk deraf."
"Ack, sådan lögn, hon har ju inga tänder!"
"Ja, men ser ni, det der fina gnisslet på en sträng,
som ni håller långa stunderna, det skär i Öronen alldeles
fasligt, det tycker jag med; men i alla fall så har jag
sagt, bara för att urskulda er, att ni får lof att öfva
er, ty ni tänker att spela på theatern. Se så, tag hit
sedeln der nu! Det är en trea, tror jag, det är just
jemt det. Jag väntar värdinnan i h var stund och
skall sjelf betala."
"Hör, madam Lundin, jag skall just nu gå bort
med det der bordet, som är färdigt, åt snickaren, som
har bod på Nygatan, jag brukar få pengar strax, och
då ska’ ni få," sade gubben medlande.
"Ja, ja bevars, vi ha väl bott ihop så länge, så
ni vet, att intet skojeri kommer i fråga oss emellan,
jag ville bara roa mig litet med Herman," sade madamen
vänskapligt, strök håret ur ansigtet på lille Alfred och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
