- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
329

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mathildas man.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sansade han sig, upptog sitt skadade bord och
aflägsnade sig med sin kamrat.

Från andra sidan af den mörka porten hade
äfven ett par ögon med den ifrigaste nyfikenhet varit
fästade på damen i vagnen, och den bleke unge mannen,
som här stått gömd, syntes ännu mera upprörd
än hans kamrater midt för honom.

Då gubben och Herman aflägsnat sig, stod Ellis,
ty det var han, ännu qvar, stödjande sin fuktiga
panna emot muren, och då han ändtligen gick derifrån,
vacklade han som en drucken och tycktes icke
veta, hvar han befann sig.

Juanna, okunnig om den våldsamma sinnesrörelse
hennes åsyn nyss förorsakat, gick skämtande och
leende vid baronens arm uppför trappan.

*



"Ni anser då saken afgjord?" sade Juanna, som
nu ombytt drägt, borttagit masken och, insvept i en
stor ljusblå schal, halflåg mot kuddarna i en soffa,
med det upplösta håret hopsamladt i ett nät af guld,
som skimrade i skenet af den enda lampan framför
henne.

"Ja, jag hoppas att mitt giftermål är säkert, ty
Ingrid Heimer älskar mig; hon är en stolt och dygdig
qvinna och skall aldrig tillhöra någon annan
än mig."

"Hur sade ni? Hvad heter er fästmö?" utropade
Juanna med ett utseende af djup bestörtning
och reste sig till hälften upp.

"Ingrid Heimer; har jag icke sagt er det förut?"

"Nej, ni har aldrig nämt något namn." Hon förde
handen öfver pannan, drog ett djupt andetag och
försjönk i tankar.

"Den gamle Heimer gaf mig emellertid, som jag
väntat, ett groft och bestämdt afslag. Jag hoppas
likväl på dotterns kärlek; han skall tvingas att lyssna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free