Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjetraditionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
JEKN RINGEN.
"Är det möjligt, att du kan tro något sådant,
då all den misshandling du rönt i din barndom likväl
är intet, jemfördt med det förtryck, hvari du sedan
lefvat i hennes tjenst under hela ditt lif!"
"Det var det Öde Herren bestämdt mig. Hvem
vet, om icke den fattiga och ringa tjenarinnans tro
och tankar slutligen skola få insteg i den stolta och
förnäma damens sinne! Du vet väl i alla fall, att
gamla grefvinnan lät oss båda på sin dödssäng lofva,
att aldrig lemna hennes dotter, så länge hon ville
behålla oss i sin tjenst."
"Ja, det är detta löfte, som åtminstone binder dig.
H vad mig angår, så har jag aldrig haft skäl att be-
klaga mig; hennes frikostighet har låtit mig lefva just
ett sådant lif, som behagat mig, .hon har begagnat sig
af min klokhet och din enfald; båda har hon behöft,
och derför sitta vi ännu här under detta skröpliga
tak," sade Nathanael skrattande, "men jag af bry ter
dig i dina hågkomster, och jag ville likväl hellre
påskynda och upplifva dem."
"Jag börjar då med den grufliga händelse, som
är min ungdoms första förfärliga minne af det gamla
Tallfors och den Björnefeldska slägten, jag menar den
gamle Börjes död; du känner icke verkliga samman-
hanget dermed eller de grymma samvetskval, som
derför plågat mig."
"Dig, Ulrika ? Hvad hade du, enfaldiga och rädda
varelse, att förebrå dig der vid lag?"
"Just min rädsla och min enfald. Jag var då
sexton år och fröken Kunigunda fjorton, och denna
händelse var det, som föranledde beslutet att skicka
’ *
de båda fröknarna till Paris i en pension.
"Grefvinnan, som ständigt oroats af fröken Kuni-
gundas våldsamma lynne och vilda företag, som hvarken
hon eller deras guvernant, den godhjertade mamsell
Bertram, kunde styra eller mildra, bestämde sig ändt-
ligen på dennas inrådan att föra dem till en kloster-
pension, h vars stränga uppsigt och reglor skulle blifva
Kunigunda nyttiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
