Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvunnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
JERN RINGEN.
hvars anledning och ändamål jag flera gånger likgiltigt
och tanklöst frågat mig sjelf.
"Nu, då jag matt och med halfslutna ögon blickade
derpå, tyckte jag, att den rördes.
"Några smulor af kalken föllo ned på golfvet,
bräderna gåfvo sakta och ljudlöst vika, dörren öppnades
och en lång figur, iklädd de katolska biskoparnes
granna ornat, inträdde långsamt och tyst, under det
en doft af den finaste rökelse spred sig i cellen.
"Jag trodde mig återfallit i feberyrsel och reste
mig till hälften upp af öfverraskning, ty oaktadt den
drägt, hvari jag återsåg er, igenkände jag genast den
skicklige kirurgen, den elegante markis Zorilla.
"Ni kom ifrån messan; ert stränga dystra ansigte,\
er vördnadsbjudande hållning, den praktfulla drägten,
ännu mera lysande inom sjukcellens nakna väggar och
i qvällens rosenfärgade skymning, edra svärmiska blickar,
ert glödande och exalterade språk, allt verkade med
underbar makt på min själ.
"Ni bekräftade de ord, ni hviskat till mig i
doktorns förmak, och ni berättade mig traditionen om
det afskyvärda och likväl dyrbara igenkänningstecken
jag bar om min arm, utan att likväl upptäcka det
namn, hvartill jag egde rätt.
"Den timme, jag skulle? samtala med er, blef för-
längd till trenne, och då ni gick, tyckte^ jag likväl,
att denna tid var allt för kort.
Juannas död var besluten, jag hade samtyckt
dertill, och då ni försvann genom den grofva dörren,
tyckte jag, att ni i sjelfva verket medtagit min själ
och lemnat i cellen tvenne lik i stället för ett.
"Varierande er lära, ert språk och ert åskådnings-
sätt i tusen olika faser, efter olika sinnen, hade ni
fängslat och intagit mig lika fullkomligt, som den
ångerfulla och fromma Genoveva, men genom helt olika
medel och till olika ändamål för ert eget syfte.
"Dagen derpå försiggick ett af dessa underverk,
som i ett kloster icke äro helt och hållet ovanliga.
Den främmande, okända Juanna var död och begrafdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
