Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den förseglade asken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSEGLADE ASKEIS’. 561
"Mitt kära barn, du riktigt skrämmer mig. Jag
ville bara säga dig, att Adrian är den ende, genom
hvilken detta namn skall fortlefva, och att din far
redan älskar honom som en son."
"Ja, ja, jag förstår. Adrian har alla de dygder,
som en Heimer bör ega, han skall motsvara edra för-
hoppningar."
"Med ditt samtycke, ja... Se så, Eapide, var
stilla, du rifver sönder min schal," fortfor den gamla
frun, som under all sin vältalighet icke ett ögonblick
glömt sin fyrbenta älskling, hvilken låg i hennes knä
och nu började må illa af åkningen och måste släppas
ned på marken.
Ingrid var glad åt afbrottet och försjönk i en
djup och tyst tankfullhet, och då hunden åter blifvit
upplyft och släden kommit i gång, fördjupade friherr-
innan sig af ven i funderingar, som inom några ögon-
blick förde hennes fantasi till förlofning och fester och
brudkostym och bröllop.
"Hvilken vacker effekt den der eldqvasten ifrån
masugnen gör emot den mörka snöiga skogen och qyälls-
himlen!" sade hon en stund derefter på återvägen, då
man passerade förbi dbruket, der dånet af forssen och
stångjernshammaren fylde luften omkring dem.
"Ja, tant, vädret är så mildt och jag tycker mig
der borta vid smedjan ise pappa. Jag har lust att
stiga ur och gå hem," svarade Ingrid och lutade sig
ut genom fönstret för att bedja kusken stanna.
"Men, min vän, jag fruktar att du icke orkar gå
i snön."
"Jo, det skall göra mig god t. Det är så kort
väg; jag är kanske hemma lika fort som tant, ifall
jag icke stannar en stund vid smedjorna med pappa."
"Du bör emellertid icke gå genvägen öfver bac-
ken, ty den är icke upptrampad, det föll så mycket
snö i går."
"Åh, tant, både pappa och alla andra ifrån herr-
gården ha redan gått den i dag," invände Ingrid, som
redan stigit ur, slog floret tillbaka ifrån ansigtet, lyfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>