- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
633

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjertats känslor.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HJERTÅTS KAK SLÖE. 633
förbi, men han höll mig q var, som om jag varit en
städerska och sade helt sakta:
"Är lady Greffe sjuk, efter hon icke visar sig?"
"Jag hade velat säga honom, att det alls icke
angick honom, men jag var rädd att väcka uppseende
och visste derför icke hvad jag skulle svara.
"Om ni är hennes kammarjungfru, så helsa er
matmor, att hon har någon här, som lifligt intresserar
sig för henne," tillade han helt oblygt, och då några
fruntimmer i detsamma kommo, lemnade han mig
lyckligtvis. Som jag icke mera vågade mig utom min
hytt, så såg jag icke mera till honom, förrän vi voro
i London och jag ämnade uppstiga i en vagn för att
begifva mig till ett hotell. Han kom då åter fram
till mig och sade i hotande ton:
"Ni har hela tiden varit ensam och ni har på
ångbåten ansetts för lady GrefFe. Jag känner den
verkliga ladyn, och om ni icke genast säger mig, hvar
hon är, så låter jag arrestera er."
"Jag ber mylord ett ögonblick betänka min ställ-
ning," återtog miss Gibson i klagande ton och vädjade
återigen med en ödmjuk blick till toppen af lord
Walters nattmössa. "Hvad skulle jag göra? Jag vågade
icke för min matmors skull blottställa mig sjelf för skandal
och jag egde ingen annan utväg än att yppa allt och
bekänna, att hon stannat qvar i Stockholm och låtit
mig resa under hennes namn,
"Och icke nog härmed! Den nedriga menniskan,
som icke endast såg ut att vilja föra mig till polisen,
utan äfven att kunna mörda och äta upp mig, tvang
mig äfven att säga orsaken, hvarför mylady i hemlighet
velat stanna, och då han hörde, att det var af svart-
sjuka på mylord, gapskrattade han på ett högst
oskickligt sätt och kallade mig en flundra.
"Emellertid blef jag honom qvitt och for min yäg.
Kort tid derefter fick jag verkligen bref ifrån mylady,
som sade, att hon lyckats bättre än hon kunnat vänta,
och att hon hoppades att återvinna mylords kärlek .. ."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free