Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjertats känslor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
634 JEBNRINGEN.
Lord Walters vredgade fnysningar afbroto be-
rättelsen, och först efter en frågande blick på kammar-
tjenaren vågade miss Gibson helt bradstörtadt fortfara:
"Då penningarna, som mylady gifvit mig, nu på
våren blefvo nära slut och jag icke vidare fick någon
underrättelse ifrån henne, trodde jag henne åter i sitt
hem hos mylord och ansåg bäst att begifva mig hit
till henne."
John, som med oro iakttagit sin herres stigande
förbittring och nu såg honörn hopkrupen i sin säng,
hväsaude af vanmäktig ilska, som en retad igelkott,
vinkade häftigt åt kammarjungfrun att aflägsna sig,
just i detsamma som lorden utom sig af vrede och
glömmande sin fruktan för förkylning, afkastade alla
sina filtar och täcken, sprang upp och utropade
skrikande:
"Det är för mycket! Dessa qvinnor skola döda
mig!.. . O, min Gud, hvem kunde vänta något dylikt
af Sara! Jag inser nu allt; hon har genom något
hemligt medel, någon förfärlig hotelse jagat Stella på
flykten . .. Hon är här i min närhet, hon bevakar mig.
Hennes kärlek och svartsjuka har förvandlat henne
ifrån en gås till en hyena; hon skall aldrig gå in på
någon skilsmessa, jag inser det. .. Hvilken förfärlig
belägenhet! Om jag undgår den fruktansvärda»Juannas
hat och hämd, så skall jag bli offer för min hustrus
grymma efterhängsenhet. Marterad af den enas odrägliga
ömhet och den andras infernaliska gäckeri skall jag
duka under, skall jag utan räddning gå döden till möte."
Lorden sjönk maktlös i sin förskräckte kammar-
tjenares armar och syntes helt och hållet känslolös.
’’Men, mylord, om en äktenskapsskilnad verkligen
är er mening," sade John en stund derefter, då han
hunnit påkläda sin herre och denne lugnat sig något,
"skulle då icke myladys bedrägliga uppfödande kunna
begagnas emot henne. Hvem vet i sjelfva verket,
hvart hon tagit vägen? Och den der karlen på ång-
båten ..."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
