Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjertats känslor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJERTATS KÄNSLOB. 645
"Hvad menar du?" frågade herr Hage, som just
icke uppfattade, eller fäste synnerlig vigt vid hennes
ord, sysselsatt som han var att inpassa det sönder-
brutna benet på krögerskans gamla stol.
"Jag kommer för att hemta er med mig till
Jeannette," tillade Martha’ med höjd röst och strå-
lande ögon.
Yid dessa ord och ljudet af detta namn, som ännu
alltid genljöd i hans hjerta, släppte herr Hage lim-
borsten i golfvet och glömde skrufven, som han borde
påsätta, fixerade Martha med häpna blickar och sade
ännu en gång helt sakta:
"Hvad menar du, Martha?"
"Jag menar, att ni nu med detsamma måste följa
mig, herr Hage, att en vagn väntar oss vid hörnet
och att ni måste skynda er, ty jag har en tjenst, ska
ni veta, och kan icke stanna borta länge, men jag har
lofvat Jeannette att föra er till henne, eftersom hon
sjelf icke kan komma till er. .."
"Men om allt det du säger här är sannt, så vill
jag också veta, på hvad sätt Jeannette nu lefver, och..."
gubben stammade och visste icke, huru han skulle
fortsätta, vid minnet af Hermans sällsamma anklagelser.
"Kära herr Hage, jag känner ingenting annat om
Jeannette, än att hon älskar er ännu liksom i sin
barndom, och längtar att visa er sin tacksamhet, och
jag tycker det är nog för er, som var hennes fosterfar,"
inföll Martha med en fullkomligt naturlig och rörande
enkelhet, och gubben, hvars hjerta icke behöfde mer
än detta initiativ, för att i ögonblicket kunna öfver-
rösta alla de betänkligheter han motvilligt inrymt,
vände sig nu villrådig omkring och sade förlägen:
"Men saken är, att Herman, som kom hem för
ett par dar sedan med alldeles förderfvade kläder, har
lånat min rock, och jag har nu inte annat än hans,
som är bra dålig," tillade han bekymrad, hällande en
hel kruka vatten i ett handfat och började en tvätt-
ning, som för flera minuter gjorde honom både döf
och blind.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
