- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
187

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liksom för att bortjaga obehagliga minnen, och återtog
derpå med förändrad röst:

"Det är dessutom icke den saken, som jag vill
hänskjuta under ditt omdöme, det är dessa sällsamma
uppenbarelser af ständigt samma andeväsende, ty jag
kan numera icke anse det för något annat, som under
samma tid förföljde mig.

"Emellertid verkade de nu mindre oroande och
nedslående på mitt sinne, emedan detta var så lifligt
upptaget af ljufvare bilder; jag trodde mig älskad och
njöt af kärlekens mångbesjungna lycka, som jag ville
fästa vid mitt lif för alltid.

"Sara var af god familj, ehuru hennes fars namn
var obskurt och utan anseende, men hennes mor var
enda barnet af en rik och ansedd far, hvars död
föranledt deras resa ifrån Stockholm och deras förändrade
lefnadsställning; jag ansåg mig så säker om hennes
kärlek, att det blott fordrades en formlig förklaring
och att hos hennes mor anhålla om den hand, som
jag ville för hela lifvet trofast sluta i min.

"Inga försigtighetsmått hade emellertid kunnat
befria mig ifrån den hvita pierron, och den fruktan,
som jag första gången knappt vågade tillstå för mig
sjelf att för hvarje gång se mig beröfvad en hårlock,
så länge ännu ett strå fanns på mitt olyckliga hufvud,
den besannades alltför riktigt.

"Det är sannt, att stundom flera nätter kunde
förgå, till och med en hel vecka och ännu längre,
men för hvarje gång jag fann den afskyvärda
papperslappen, med de ständigt upprepade samma orden,
så låg en hårlock bredvid, tagen än här, än der
i mitt arma hufvud, som slutligen framstälde det
löjligaste prof på den mest befängda perukmakarkonst.

"Det var fan, hvad ditt hår är illa klippt!"
utbrast Bojser en dag, granskande mig med förundran.
"Du borde gå in till Uddevalla, der finns en hårfrisör,
som icke är så dum."

"Jag kände, att jag rodnade, och funderade verkligen
på att låta klippa mig helt kort öfver hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free