- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
202

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Jag såg i samma ögonblick något hvitt skymta
innanför, tyckte mig höra några ord uttalade med Saras
röst i förebrående ton, och fönstret stängdes midt för
den tilltagsne älskarens näsa.

"Nåväl, är detta allt? Huru kan ..."

"Vänta ett ögonblick och hör mig till slut!"

"Han stannade orörlig ett par sekunder, förmodligen
i förhoppning att åter se fönstret öppnas, men
gardinen innanför drogs i stället omsorgsfullare igen,
och den stackars Romeo gick långsamt sin väg, hoppade
upp på en stor vattentunna, som stod vid hörnet af
gafveln, och derifrån ned utom staketet och försvann
i skogen.

"Men Darney bor ju åt andra sidan, strax bredvid
brunnssalongen."

"Han tog en omväg naturligtvis. Jag förmodar
att man nyttjar krokvägar, då man gör dylika
promenader; emellertid roade det mig att se, huru han
kommit in öfver det murkna stängslet, ty han tycktes
flyga i luften på ett allt för besynnerligt sätt; jag
gick derför fram till det ställe, der jag sett honom
hoppa öfver, och fann till min förvåning en smal
och lång stång, tydligen en gammal båtmast, hvarpå
man torkat kläder, ligga med ena ändan stödd emot
staketet och den andra i en tall utanför, en tio alnar
derifrån.

"Jag försäkrar dig, att det fordrades, för att
begagna denna, luftiga bro, att visa prof på en lätthet
och skicklighet, som ingen annan än den der vackra
lindansaren skulle kunnat utföra."

"Kände du igen honom?"

"Det var naturligtvis omöjligt att se hans ansigte,
men hans figur är verkligen utmärkt; man kan icke
gerna misstaga sig derpå, hans egna dumma och skrytsamma
vinkar om sin framgång äro dessutom tillräckligt
betecknande; för öfrigt kan du väl icke tilltro
henne, att om dagen i allas åsyn uppmuntra den ena
och sedan mottaga en annans besök."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free