Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungdomen, att alltid känna för alla de råd och
varningar, hvilka möjligen kunde bespara dem några
ledsamheter och obehag här i verlden. Och då
advokaten följt honom till dörren och han icke mera såg
hans stela fysionomi framför sig, glömde han varningen
under det förhoppningarne vexte inom honom.
Klockan slog sex i närmaste kyrktorn, då Astley
kom ut ur mr Gibsons port.
Det eviga duggregnet hade upphört, och de tjocka
skyarne delade sig liksom på försök några minuter;
man såg der och hvar en ljusning på himlen, och
vinden hven kall och skarp genom gatorna.
Med sinnet uppfyldt af tusen nya och orediga
tankar vandrade Astley framåt, utan att gifva akt
på hvart han kom, och då han gått en halftimme,
märkte han först, att han alldeles förvillat sig och
var på en trakt i den stora staden, som han icke
kände till.
Den mörka grumliga floden flöt under en bro,
hvars lyktor kastade ett sväfvande och oredigt ljus
öfver de murkna pålarne och den gyttjiga stranden på
andra sidan, der en liten öppen plats, betäckt af smuts
och omgifven af ruskiga och förfallna hus, skymtade fram.
Astley stannade villrådig och såg sig omkring.
Förargad öfver sin tankspriddhet, ämnade han vända
om samma gata han kommit, då ett besynnerligt ljud
nådde hans öra.
Han hejdade sig och lyssnade. Det tycktes komma
ned ifrån floden och lät ibland som en sång, låg och
melankolisk, hvilken upplöste sig i snyftningar och
slutade med ett halfqväfdt skrik, som åter igen öfvergick
i ett slags mummel och ändtligen förvandlades till
ord och meningar, ett samtal, som det tycktes, mycket
häftigt fördt emellan tvenne personer.
Några arbetare och fattiga qvinnor gingo förbi,
men ingen af dem tycktes märka dessa ljud.
De upprepades emellertid alltjemt och föreföllo
den förvånade Astley allt mer och mer hemska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
