Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innan klockan ännu var fyra, och hade god tid att
utvälja sig ett passande gömställe.
Om de båda vännerna eller kanhända, såsom det
föreföll Alf, de båda fienderna, hvilka här skulle
mötas, valde öppningen af sjelfva den igenrasade gången
i berget, så erbjödo alla dessa stenblock och busksnår
deromkring mer än ett ställe, der man kunde vara
dold, och Alf valde med mycken omsorg det, som på
en gång var det beqvämaste och det som medgaf honom
att ändra plats, utan att blifva upptäckt, i händelse
af behof.
Mellan tvenne stora stenar, hvilkas mellanrum
var fyldt med torra löf och mossa och som gömdes af
hasselbuskar så täta, att man skulle haft svårt att
genomtränga dem, men som likväl nere vid marken
tilläto honom att hafva utsigt åt öppningen af minan
och platsen deromkring, lade sig nu Alf ned med
"Werthers lidande" bredvid sig, för att fördrifva tiden
under sin väntan.
Den tidens ungdom var oändligen uppbygd af
Lottas dygd och Werthers tårefloder, men det oaktadt
blefvo Göthes sentimentala fantasier vid detta tillfälle
olästa. Alf var allt för upptagen af sina egna tankar
och funderingar öfver det sällsamma deri, att
Hawerfield valde detta ensliga och aflägsna ställe till ett
möte, som väl långt beqvämare kunnat gå för sig i
hans egna rum på värdshuset i Langenau.
Om dessa personer verkligen mötts af en händelse,
om deras samtal endast rört den intressanta
lotteriaffären, och judens förmenta anhållan varit endast ett
erbjudande af lottsedlar eller blanksmörja, och
Hawerfields häftiga svar ett afslag derpå, hvarför skulle man
då komma hit för att vidare diskutera saken? Nej,
det måste vara något annat och vigtigare skäl, och
Alf kunde icke frigöra sig ifrån den idén, att denne
engelsman, med den sorglösa minen och den eleganta
hållningen, i sjelfva verket var helt olika mot hvad
han syntes, att han stod i någon sällsam gemenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
