Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig upp, men sjönk i detsamma ned tillbaka på kudden
liksom afsvimmad.
Alf förbannade sin olyckliga sömn, ty den eviga
papperslappen på bordet bredvid sängen gjorde alla
frågor onödiga. Knappt hade den arme unge mannen
tillslutet sina ögon ett par timmar, innan han fann
detta afskyvärda bevis på deras fiendes vaksamhet och
ständiga närvaro.
Han kände sig nästan färdig att dela Malkolms
vidskepelse, och i verkligt raseri tog han den förhatliga
lappen for att söndersmula den under sina fötter.
Den starka lukten af kreosot och lavendelolja i
en vedervärdig förening, hvarmed papperet var liksom
genomdränkt, hejdade honom ett ögonblick, han påminde
sig genast, att judens kläder, då han höll honom tryckt
intill sig qvällen förut på värdshuset, hade luktat på
samma sätt, förmodligen af de prof på hans varor,
hvilka han bar på sig.
Han vände om papperet; det var en del af ett
lotteriprogram, alldeles lika med det som juden lemnat
honom sjelf på balen, det var på baksidan häraf man
skrifvit, och således ännu ett bevis på judens identitet
med den förhatliga nattvandraren, oaktadt Alf för
endast några timmar sedan ansett honom oskyldig.
Han påminde sig hans hånfulla triumferande blick, då
han försvann genom dörren, och stampande i golfvet
af harm, utropade han förtviflad:
"Malkolm, det är jag som är orsak till detta!
Kan du förlåta min sömnaktighet! Du ser, att jag
icke kan uppfylla mitt löfte, om du icke tillåter mig
att taga Johan till hjelp. Om vi äro två, så vaka vi
hvar sin natt, och han skall icke undkomma oss. Men
hvad är detta?" afbröt han förundrad, då han i
detsamma trampade på något hårdt och upptog ett slags
stor perla eller glaskula ifrån golfvet och nu först
märkte, att täcket i Malkolms säng äfven var
öfversålladt med dylika.
"Säg, Malkolm, hvarifrån komma dessa?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
