Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en annan dröm utan betydelse, och då jag vaknar,
finner jag detta bref på bordet... Du har aldrig tyckt
om Platos fantasier, Alf, jag tror, att det är derför,
att du icke förstått dem, men medgif nu, att profvet
utfallit snarare till hans, än hans vedersakares fördel!"
sade Malkolm leende och betraktade Alf, som syntes
villrådig och upprörd.
"Jag skall säga dig min tanke derom sedan; låt
mig nu läsa brefvet!"
"Det är en temligen vacker stil, men jag tycker
mig likväl igenkänna, att det är densamma, som hittills
aldrig skrifvit annat än de fatala orden: "gif mig igen
min peruk", men den är nu naturlig och icke förvänd?"
sade Malkolm i en frågande ton, under det Alf läste
följande:
"Om ni vill träffa den, som i tvenne år förvarat
denna ring, så kom fyrtiotvå dagar härefter, klockan
fem på eftermiddagen, till den stora kastanien bredvid
den igenmurade porten, på södra sidan af fästningsmuren
utanför Kronach!"
"Det är din egen favoritplats, der du suttit så
ofta om aftnarna."
"Ja, man har kanske valt den af artighet. Hvad
säger du nu, Alf, är detta något nytt upptåg, eller
skola vi verkligen finna den hvita pierro’n?"
"Jag säger, att din favorit Plato har rätt. "De
osynliga väsenden, som sväfva mellan himmel och jord,
äro icke alltid fiendtliga, de bära stundom till oss
budskap ifrån gudarne och uppenbara för oss framtidens
hemligheter", är det icke så han säger? Nåväl,
denna gång synes hans teori vara sann. Din dröm
var fullkomligt profetisk, ty jag upprepar nu verkligen
sjelf de ord du i sömnen hörde mig säga: jag har
funnit den hvita pierro’n, du skall icke mera återse honom;
farväl! ... Farväl! Ty ännu i afton måste jag resa,"
sade Alf, med en till hälften skämtsam ton, men med ett
uttryck af melankoli i blicken, som förbryllade hans vän.
"Alf, hvad vill du säga? Talar du allvarsamt?
Förklara dig?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
