Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvar och en, som hört denna korta monolog,
skulle aldrig ett ögonblick dragit i tvifvel, att den
icke skulle få en absolut följd, den måtte nu röra
hvem eller hvad som helst...
Fru Barbara knöt i detsamma ett stort förkläde
af hvitt lärft framför sig, tog en nyckel, som hängde
på en krok vid dörren, och begaf sig ut i köket för
att tillreda middagen åt sin man, smeden vid gården,
mr Jonas Burton, och hans biträde Bill Wilkers.
En timme derefter fann man henne blossande
röd, omhvärfd af ett tjockt flottos, komma ut ifrån
köket med en vattenbalja i famnen, som hon ställde
i sanden nedanför trappan? en grof ren handduk
och ett stycke tvål lades der bredvid, och slutligen
ställdes ett par stöflar på hvar sin sida derom.
Fru Barbara gick nu in för att duka bordet,
men vände sig likväl ännu en gång om i dörren, och
då hon tyckte, att stöflarne kommit att stå alltför nära
hvarandra, gick hon hastigt tillbaka och flyttade de
mindre på ett mera passande och vördnadsfullt afstånd
ifrån de stora.
Knappt hade den bastanta qvinnan slutat sina
anordningar, innan middagsklockan, som kallade
godsets arbetare ifrån fältet, ljöd på afstånd; hennes man
kom linkande ifrån smedjan bredvid, följd af en
storväxt, skefbent och rödhårig pojke, och bakom denne åter
gick gravitetiskt en gulgrå, spetsörad och raggig hund.
Alla tre vandrade i en orubblig gåsmarsch fram
till trappan, der vattenbaljan stod.
Smeden, som var densamme hvilken för en månad
sedan med så mycket besvär uppbrutit dörren till den
gamla paviljongen, der man återfann hans forna
husbondes ben, kastade af sig sin gamla sotiga mössa och
såg på vattenbaljan med en blick, som kunde gifva
anledning att förmoda, det fru Barbaras helsosamma
makt och inflytande, snarare än hans egen smak,
förmådde honom att genomgå den reception hon
föranstaltat, innan han fick öfverskrida hemmets tröskel; i
nästa minut tog han likväl sitt parti och störtade med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
