Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att en del af Englands kronjuveler förvarades, att
döma efter de skarpa och vaksamma blickar, med
hvilka hon betraktade densamma, en vaksamhet, som
också nästan lät den lilla kärran stjelpa öfver ända vid
sammanstötningen med en dammig postschäs, som, i
detsamma man passerade en afväg, vek af ifrån
landsvägen. Några utrop å ömse sidor och ett kraftigt tag
i tömmarne af fru Barbaras starka hand, som förde
den skrämda hästen till rätta, var emellertid enda
följden af hennes distraktion, och i nästa ögonblick
guppade den beslutsamma qvinnan åter framåt i god
ordning.
Postschäsen fortsatte äfven sin väg och stannade
en halftimme derefter vid trappan till det lilla
värdshuset eller rättare bykrogen vid Oukwoodhouse.
Värdinnan derinne, som var sysselsatt att öfver
en stor koleld steka fläsk, hörde, trots smattrandet
och fräsandet i pannan, genast det sällsynta och
välkomna ljudet af vagnshjul och skyndade till fönstret,
för att se hvem som på den varma höstqvällen
hedrade den dammiga och solstekta "Gröna kransen"
med ett besök.
Nyfiken och förvånad såg hon tvenne herrar
stiga ur: den förste var en liten karl om fyrtio år,
med blåsvart skäggbotten på sin spetsiga haka, skarp
krokig näsa, små bruna ögon och en toppig filthatt
öfver sin kala panna; den andre tycktes vara mycket
ung, hans mörkbruna krusiga hår var pudradt af
dammet, och hans illa medfarna kläder tycktes hafva
suttit på under en lång resa, men hans lifliga ögon
voro så vackra och glada, att värdinnan, som ännu
var tillräckligt ung, för att värdera vackra Ögon,
hastigt ryckte det brända och osande fläsket ifrån
elden, satte sin mössa, som kommit på sned, till rätta
framför en spegelbit på väggen, och gaf sitt varma
och flottiga ansigte en snabb men kraftig polyr med
den grofva handduken, som hängde vid dörren, och,
skyndade ut på trappan för att mottaga sina gäster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
