Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minnet af denna brottsliga qvinna, hvars långa, dystra
landsflykt slutat under gräsvallen på Skurups
kyrkogård, och hvars olycksfulla och korta ungdom hunnit
åstadkomma så mycket ondt.
Man anser männen såsom det starkare könet,
jordens beherrskare, den öfverlägsnare delen af
menniskoslägtet, och om detta i fysiskt afseende är riktigt,
så torde det i moraliskt deremot snarare vara undantag
än regel. Qvinnorna pjunka för småsaker, kokettera
med tårar och svimningar, äro ofta sentimentala och
nervösa i hvardagslag, men huru ofta blifva icke dessa
tårmilda, lättrörda varelser vid verkliga lidanden, vid
grymma sorger, hjeltinnor af mod och moralisk styrka,
som med uppoffrande hänförelse visa en energi och
en motståndskraft, hvilka uppehålla den prisade, starka
mannens ofta vid första motgång svigtande mod.
Astley var vek och fantastisk som en qvinna,
men han egde icke qvinnans seghet och spänstighet,
dess uthållighet och kraft. Med ett ord, han var
ingenting mindre än en hjelte, vi hafva sagt det förr
en gång, hvarken i romanen eller verkligheten. Han
egde visserligen i hög grad detta skolpojkmod, som
vågar lifvet för en förlorad boll eller ett äpple, men han
saknade deremot det mod, som beherrskar och gör
oss oberoende af verlden. Med sitt köns vanliga
förtjenster och fel, förgylda af en viss lyftning i själen,
en medfödd smak för det ädla och sköna,
tillräcklig att göra honom älskvärd, men icke nog kraftig
att bibehålla honom ren, var Astley kanhända för
mycket inkonseqvent för att väcka ett djupare intresse,
men man har tecknat honom sådan hans bild framstår
på de gamla, gulnade blad, hvarifrån denna berättelse
är hemtad.
Det var nära middagen, då Astley kom tillbaka till
byn, och han förvånades att se en mängd folk samlad
framför värdshuset. Det var emellertid troligt, att
den händelse, som satt hela slottets personal i
bestörtning och oreda, äfven här verkat en naturlig
uppståndelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
