Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sanningen häraf, men i stället somnade jag djupare in,
och drömmen eller synen försvann.
"När solstrålarne sedan skeno mig i ansigtet och
jag verkligen vaknade, låg min mor orörlig, insvept i
sin grofva bruna yllekappa, på samma ställe och i
samma ställning, som jag sett henne ligga om aftonen
och tycktes icke hafva rört sig en gång.
"Det var full dager, solen hade redan hunnit
öfver dimman, och zigenarne bredvid oss voro
försvunna; men i gräset strax bredvid, der vi legat,
hittade jag, innan vi gingo ifrån stället, ett smalt
silfverspänne, sådant som männen af detta folk stundom
bruka för att fästa sina hattband, och då jag visade
det för min mor, grep hon det hastigt, med samma
ifver och glädje, som om det varit en diamant, och
gömde det i barmen utan att säga ett ord.
"Det tycktes, som om hon nu hastigt ändrat
planen för sin vandring, ty i stället att fortsätta
söderut, deråt Andrew begifvit sig, vände vi om och
tillbragte hela vintern i norra England och Skottland,
och på sommaren, nio månader efter denna natt,
föddes min lille bror Paddy hos en hederlig farmer,
der vi bott någon tid, och som tillbjöd sig att behålla
mig qvar hos sig.
"Jag var nu fjorton år, men liten och klen för
min ålder, och som jag saknade all lust för arbete
och stillhet, ty i dessa båda fall åtminstone liknade
jag min far och mitt stamfolk, så följde jag hellre min
mor, som nu var ensam med det lilla barnet och hade
svårt att försörja sig, då hon saknade Andrew, som
ständigt var försedd med penningar.
"Hon hade aldrig älskat England, men likväl
hvarje år återvändt dit, eftersom der var lättast att
förtjena sitt uppehälle; nu beslöt hon likväl att lemna
detta land för alltid, och vi vandrade derför söderut
för att som vanligt komma öfver till Frankrike och
derifrån till Tyskland.
"Det var då i Cornwallis, på samma ställe der
jag nu i denna stund vistas, vid Oukwoodhouse, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
