- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
625

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Du anar, Malkolm, den förklaring som sedan
följde på min berättelse om hur du trott dig hafva
förlorat densamma. Sara, som nu med ens insåg vår
ställning till hvarandra, talade som till en bror,
förtrodde mig om dina korta besök i hennes trädgård vid
Gustafsberg, din hastiga och för henne oförklarliga
afresa, den skugga ditt uppförande kastat på hennes
rykte, den sorg hon känt och den kärlek, som oaktadt
allt ditt skenbara lättsinne, alltjemt bodde qvar i
hennes hjerta.

"Din olyckliga egenskap af "dubbelmenniska", att
jag så må säga, var således konstaterad; den vackra
engelsmannen, som din vän Bojser trott sig se, var
ingen annan än du sjelf, som med sömngångares
vanliga vighet och okunnighet om faran, spatserat på
båtmasten och hoppat öfver staketet; Darney var här
lika oskyldig, som den lilla Meyerkopf, hvars minne
ensamt spökade i din sjuka och upphettade hjerna.

"Jag meddelade nu Sara i min ordning den
olyckliga verkan, denna sällsamma somnambulism haft på
ditt lynne och din helsa, huru minnet af den hvita
pierro’n på maskeraden blandat sig dermed, till följd
af din första långvariga sjukdom, och då dessa drömmar
fortforo med en sällsam enformighet, denna inbillning
slutligen blifvit en fix idé, en monomani, som kunde
öfvergå till verklig galenskap, om hon icke ville hjelpa
mig att rädda dig.

"Denna räddning berodde emellertid på att kunna
öfvertyga dig sjelf om verkliga förhållandet, och detta
var icke så lätt, ty med sömngångares vanliga
obegripliga förutseende och slughet lät du aldrig
ertappa dig.

"Du utförde dina promenader med en varsamhet
och snabbhet, en beräkning och försigtighet, som
verkligen kunde göra en del af dina egna besynnerliga
teorier trolig.

"Det fanns intet annat medel än att söka
öfverlista dig, och detta lyckades ändtligen den sista natten
vi voro tillsammans här i Kronach.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free