- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
54

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

MJODERNA TYPEE;

Elisabeth lutade sig medlidsamt ned och såg en
kortväxt, mörklagd qvinna om trettio år.
Hon var snyggt klädd, hade haft en liten rensel
af skinn och en knippa med små röda och hvita korgar
med sig, och såg egentligen icke ut som en tiggerska.
Hennes magerhet, de insjunkna ögonen och den
gula hyn tycktes emellertid antyda, att hon dukat
under för sjukdom och ytterlig svaghet.
Elisabeth lät föra henne till ett annat rum, be-
falde, att en säng skulle bäddas, läkaren vid bruket
efterskickades, och lemnade henne slutligen i den gamla
Lisas vård, en person, som ansågs för "klok" i fråga
om sjuka både menniskor och djur, och aflägsnade sig
ändtligen, sedan mor Lisa försäkrat, att den främmande
säkert fått "skott", då hon gått of ver myren, der
mycket "otyg" fanns, men att hon snart skulle qvickna
vid, då hon kommit i en varm säng och man gned
hennes tinningar med nio små qvistar af sqvattram,
som.en pojke gått att skaffa.
Det dröjde också icke länge, innan Britta kom
upp och berättade sin matmor, att den sjuka kommit
till sans, men var så matt, att hon knappt förmådde
tala, att doktorn, som besökt henne, ansåg henne vara
konvalescent efter någon svår sjukdom och i följd deraf
hafva svimmat af svaghet och ansträngning, men att
hon^ sjelf trodde sig snart hafva hemtat krafter att
fortsätta sin vandring till Gefle, dit hon ämnade sig.
Denna vandring blef emellertid aldrig företagen,
ty dagen derpå, då hon lemnat sängen och bad att,
söm en stor ynnest, sjelf få tacka nÄtmodern på
stället för den välvilja och omvårdnad hon rönt, hade
Elisabeth ett långt samtal med henne och fattade der-
under ett så lifligt intresse för den vandrande korg-
försälj er skan, att hon tillbjöd henne att tillsvidare
stanna vid Törnlanda.
Den främmande qvinnan hette Daria Fräki och
var född i finnmarken ofvanför Torneå.
Hon berättade med en viss blygsam enkelhet,
huru hon, som helt ung kommit till Stockholm, blifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free