Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOKTOKNS ED.
i t-,
upptagen af en förmögen enka, hos henne fått en
temligen god uppfostran,. men blifvit bekant med en
yngling af samma ålder som hon sjelf, huru de älskat
hvarandra och lefvat flere år tillsammans, huru" hon
följt honom öfverallt, tills han slutligen öfvergifvit
henne och lemnat henne i sorg och nöd.
Hon hade då återvändt till Finland för att besöka
sin fattiga far, men sjuknat der och varit nära döden.
Så snart hon åter blifvit frisk, beslöt hon att i Stock-
holm, dit hon trodde, att hennes älskare återkommit
och bosatt sig, söka honom, för hvilken hon alltjämt
hyste samma ömhet.
Denna lilla historia var så vanlig och sannolik,
att den icke väckte det minsta tvifvel, och hennes
rörelse, hennes behagliga ansigte, hennes städade sätt
och språk, så olika dylika kringvandrande äfventyrer-
skors, intogo Elisabeth fullkomligt.
Hon förestälde den stackars flickan det gagnlösa
i hnnnes bemödande att förfölja den som öfvergifvit
henne, och bemödade sig att visa henne klokheten af,
att söka glömma den otrogne och i stället försörja sig
sjelf i sin hemort eller der, dit hon nu kommit. Daria
svarade emellertid, med kärlekens ofta orimliga envis-
het, att hon var säker att åter kunna draga honom
till sig, blott hon fick vistas i hans närhet^ och att
hans ostadiga sinne, som hon fullkomligt väl kände,
skulle lika väl, som det ofta förut vexJat intryck, af ven
nu återgifva henne sina rättigheter öfver den, hvilken
hon ansåg som sin man.
Emellertid var hon tacksam för den unga fruns ..
godhet och bad att åtminstone någon kort tid få be-
gagna sig deraf, medan hon återhemtade litet krafter
och mod.
Den främmande qvinnan stannade alltså qvar, och
då det upptäcktes, att hon var en lika skicklig "som
flitig sömmerska, blef hon snart en fullkomligt oum-
bärlig person.
Hon bibehöll visserligen alltjemt sitt tysta och
melankoliska sätt och utseende, men talade icke mera
/ ,. . -, *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
