- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
56

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MOBEKNA TYPEE.
.om "att fortsätta sin upptäcktsresa, och blef slutligen
ansedd som en af gårdens "folk, i synnerhet då hon på
egen begäran fick flytta ned i en liten stuga vid slutet
af trädgården, hvars enda innevånare, en gammal
snickare, nyas dött och lemnat den ledig.
Här tycktes den finska qvinnan snart finna sig
lugn och hemmastadd, och hit vandrade Britta med
hela famnen, full af sin matmors kragar och spetsar,
kjolar och klädningar, som borde ändras, garneras och
lagas, och ofta tillbragte den unga frun sjelf hela
timmar i Darias lilla snygga kammare, med attprofva
och rådslå om puffar och krus, uppfästningar och ned-
släppningar, band och rosetter och all den hundra-
faldiga bråte, som unga qvinnor af stånd anse för
lifvets oundvikliga och förtjusande tillbehör, och i hvars
mysterier Baria var fullkomligt hemmastadd.
Emellertid hade Ehvald visat .lika mycket miss-
nöje som öfverraskning, då Elisabeth begärt snickarens
stuga för sin skyddsling, om hvars ankomst och historia
han var okunnig, eller vid hvilken han åtminstone
icke fäst någen uppmärksamhet.
Hans hustrus enträgna böner besegrade likväl den
tydliga motvilja, han tycktes röna, och efter ett slut-
ligt kort och knappt medgifvande å hans sida, nämnde
Elisabeth derför aldrig mer sin olyckliga favorit, som
tyst och osynlig vistades i sin undangömda vrå, utan att
hvarken söka något sällskap eller meddela sig med någon.
Folket ifrån östra sidan om Torne elf har emel-
lertid i Norrland ett dåligt rykte om sig; och ehuru
Ben stackars främmande qvinnan icke gjord? den~minsta
förtret, kallades hon likväl allmänt den "finska hexan",
och man påstod sig sent om qvällarne hafva sett främ-
mande och hemlighetsfulla figurer smyga omkring hennes
koj$, och hört henne tala derinne på ett språk, som
ingen förstod.
Sannt var åtminstone, att hennes ljus lyste till
sent på nätterna, att fönsterluckorna dä alltid voro
omsorgsfullt tillslutna och att hennes dörr både natt
och dag var val stängd och reglad, en sak som van-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free