Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Penningar och Hjertan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PENNINGAR OCH HJEETAN. 143
För resten ansågs han for "litet besynnerlig",
h vilket omdöme också skulle fått sin fulla bekräftelse,
i fall man haft kunskap om hans vanor och lefhadssätt.
Just vid den tid, som de båda flickorna der nere
gingo till sängs, satt herr Josua Mac-Allan klädd i en
grön kavaj, hvars alla knappar saknades, ett par grå
filttofflor och en röd yllehalsduk knuten omkring huf-
vudet, vid bordet i sitt rum, sysselsatt att kasta bil-
boquet.
Detta rum, hvars ena vägg upptogs af en svarf-
btol, den andra af en mycket torftig säng, som icke
tycktes hafva blifvit bäddad på en månad, egde för
öfrigt allehanda egendomligheter; midt i taket hängde
en liten jernkula vid ett snöre, på en ful och brist-
fällig pulpet låg en dödskalle, koifferad med en gammal
mössa af schagg och der bredvid stod en trasig hand-
kanna af porslin med en slags häfvert sammansatt af
rör, för att dermed, enligt herr Josuas egen uppfinning, på
ett mycket osäkert och besvärligt sätt, få vattnet ur
kannan utan att behöfva rubba det bräckliga kärlet.
En butelj med dricka, ett bröd och några potates
på en tallrik, en smutsig kortlek och ett pappersark,
fullklottradt med siffror och besynnerliga figurer, fanns
dessutom bredvid honom på bordet.
.’Märkvärdigt, j0g hinner aldrig längre än till sju,"
mumlade gubben, som midt i natten, vid skenet af en
liten bläcklampa med skärm, bemödade sig att upp-
fånga bilboquetkulan på spetsen.
Han hade-bestämt att detta skulle ske nio gån-
ger, innan han kunde förtära sin potates och gå till
sängs, och hans gamla silfverklocka, hvilken låg på
bordet bredvid honom, visade nu på half ett, utan
att han ännu lyckats.
Han steg upp, kastade en begärlig blick på den
tarfliga, tillämnade soupén, gick ett slag omkring rum-
met, böjde sig ned och upptog en stor jernvigt, som
stod i ett hörn, svängde den åter och fram vissa slag
öfver sitt hufvud för att stärku sina muskler, återkom
till bordet, tog en pennknif ur fickan af sin tröja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
